Iran 1979. Den stulna revolutionen – del 1 av 2

av Alexander Regander

Den iranska revolutionen startade redan tidigt 1977, då medborgarrättskämpar: intellektuella, studenter, författare och advokater, höjde sina röster och började kräva grundläggande demokratiska friheter. Dessa samhällsskikt utgör många gånger en bra barometer på de allmänna stämningarna i samhället, och deras medvetande reflekterar ofta de underliggande känslorna av missnöje som utvecklas och ackumuleras under en period av ökade sociala och ekonomiska motsättningar.

Den arabiska revolutionen

av Simon Lundin

I årtionden har de arabiska ledarna med västvärldens goda minne hållit tillbaka utvecklingen. En av anledningarna till att de aldrig helhjärtat stöttat den Palestinska revolutionen är att de Palestinska kraven i grunden alltid har varit desamma som nu kommer fram ur de arabiska massornas vredesmod; demokrati, yttrandefrihet, frihet från slumpmässiga fängslanden. Hur skulle de kunna förklara varför Palestinierna förtjänar just det som de förnekar sina egna invånare? Som en tryckkokare har trycket ökat i årtionden för att slutgiltigt koka över i Tunisien.

Varför terrorn kom till Sverige

av Simon Lundin

Mitt i Julhandeln i Stockholms innerstad exploderar en bil och en man. En självmordsbombare. Media fylls av ord som tryckkokarbomb, bombbälte och islamistisk extremism.

Ung Vänster: Ungdomen behöver kamp och marxism

av Ylva Vinberg

Ung Vänster har efter valet fått många nya medlemmar. I Göteborg- och Bohusläns distrikt har man fördubblat sitt medlemsantal. Dessa nykomlingar är ungdomar som är besvikna och arga över att den borgerliga regeringen kunde sitta kvar och över att Sverigedemokraterna kom in i riksdagen. Detta är vad Ung Vänster borde göra för att behålla dem och skola dem till kadrer.

Parlamentsval i Venezuela: En varning för revolutionen

av Petra Edlund

I det senaste parlamentsvalet i Venezuela Vann Chávez majoritet än en gång men samtidigt tappade PSUV alltmer stöd vilket pekar på att oppositionen är på frammarsch och revolutionens framtid är allt annat än säkrad.

Lärdomar av valet 2010

av Simon Lundin

Det är en kraftig högervind som blåser över Sverige. Det finns flera viktiga skillnader från tidigare borgerliga regeringsperioder. Högeralliansen kom till makten för fyra år sedan genom en kritik mot Socialdemokratin och dess maktfullkomlighet förkroppsligat i Göran Perssons person. Sedan dess har de drivit en stenhård klasspolitik. De har en tydlig klassanalys och en klarsynt klasståndpunkt.

Borgerlighetens strategi

av Christer Bengtsson

I fyra år har vi haft en borgerlig regering under ledning av Fredrik Reinfeldt. Många förändringar har gjorts. Men i vilket syfte? I den här artikeln påvisas Alliansens främsta mål: att krossa Facket.

Valet i Storbritannien

av Niklas Albin Svensson

Liksom i det senaste svenska valet avslutades valet i Storbritannien utan en klar vinnare. Valresultatet reflekterar den instabilitet som karakteriserar den nuvarande världssituationen. Den brittiska överklassen som brukat stoltsera med sina starka enpartiregeringar har tvingats till sin första koalitionsregering sedan andra världskriget som nu ska försöka genomföra de värsta nedskärningarna någonsin.

Vad vill SD egentligen?

av Nicholas Padellaro

Dagen efter riksdagsvalet – då Sverigedemokraterna blev större än Vänsterpartiet och Socialdemokraterna gjorde sitt sämsta val i modern tid – demonstrerade sammanlagt 17 000 människor i Stockholm, Göteborg och Malmö mot SD:s inträde i riksdagen. På söndagen arrangerades fler demonstrationer runt om i landet, men då slöt inte ens en tredjedel så många upp.

Sahlins avgång - ett steg i rätt riktning

av Martin Oscarsson

Som väntat har Mona Sahlin kastat in handuken även om det satt långt inne. In i det sista försökte hon klamra sig fast, men efter kritik från såväl vissa av partidistriktens ordföranden som ledamöter i partistyrelsen var loppet kört.

Prenumerera på innehåll