Välfärdsstaten är inte socialism!

av Ylva Vinberg

Ung Vänsters förslag till principprogram under luppen:

Den 2-6 juni har Ung Vänster kongress. Då kommer en verksamhetsplan antas och ett nytt principprogram, då det gamla skrivits om. Anledningen som gavs till att skriva om principprogrammet, var att göra det språkligt bättre, kortare och att integrera feminismen i hela principprogrammet. Det skulle inte ändras politiskt. Men det nuvarande förslaget till principprogram innebär flera viktiga politiska förändringar.

Kämpa för asylrätten!

av Petra Edlund

Ute vid förvaret i Kållered i Göteborg har det vid upprepade tillfällen den senaste tiden arrangerats blockader av aktivister. Dessa ickevåldsaktioner har syftet att hindra transporten av irakierna mellan förvaret och Landvetter. Aktivisterna har haft en bred bas med folk från många olika organisationer men bland annat har många ung vänstrare varit med. En av dessa är Alejandro Martinez som Avanti har intervjuat.

Juholt ingen frälsare

av Christer Bengtsson

Efter många om och men valdes Håkan Juholt som en kompromiss i tredje led till ny socialdemokratisk partiledare. Jublet visste inga gränser. Han sa att han ville se över pensionssystemet och bekämpa barnfattigdomen. Det måste väl ses som radikalt?

Glädjen var så stor över Juholt att en del vänstersossar under en tid prydde sina profilbilder på facebook med fejkmustascher i hyllning till Ledaren. Uppvaknandet kom när Juholt utsåg Tommy Waidelich till ekonomisk-politisk talesman. Waidelich är nämligen högersosse.

Nej till imperialistisk inblandning i Libyen!

av Ylva Vinberg

Libyen – revolutionen stryps

Den 17 mars röstade FN:s säkerhetsråd för att upprätta en flygförbudszon över Libyen. I resolutionen står det att ”medlemsstaterna får tillstånd att vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda civila och områden där civila bor och som står under attack i Libyen, inkluderande Benghazi, men utan att ockupera libyskt territorium.” Uppdraget, som nu leds av NATO, har redan lett till mer än ett rent upprättande av flygförbudszonen. De har också attackerat trupper, militära byggnader och andra viktiga byggnader på marken.

Ryska revolutionen del 2. Oktoberrevolutionen 1917

av Mikael Vinberg

Tsaren hade störtats i februari. Hade nu den ryska liberala borgerligheten uppnått vad de kämpat för under årtionden? Deras mål var att förvandla Ryssland till en modern kapitalistisk stat av västeuropeiskt snitt. Allmänna val, en parlamentarisk konstitution, ett modernt jordbruk och en industri stark nog att konkurrera på världsmarknaden. Vad hindrade dem nu från att avsluta kriget och verkställa sitt liberala program? För att slippa diskutera den frågan har hundratals böcker skrivits som odlar myten om att februarirevolutionen var demokratisk till skillnad från oktoberrevolutionen som beskrivs som en bolsjevikisk statskupp.

Socialism eller kommunism?

av Martin Oscarsson

Det finns viss förvirring kring begreppen socialism och kommunism inom såväl vänsterfamiljen som övriga delar av arbetarrörelsen och vänstern. Detta är inte att undra på med tanke på alla de varianter av socialism som finns, alltifrån socialdemokratisk reformism till anarkistisk direktaktion, för att inte tala om kommunismens sammankoppling med stalinistisk diktatur.

Bemanningsfrågan: Daglöneriet är tillbaka

av Christer Bengtsson

Fram till 1992 reglerades bemanningsföretagen i arbetsförmedlingslagen från 1935.

Bemanningsföretag fanns även under denna tid, men kunde på grund av regleringen inte spela den roll de gör idag. Den första uppluckringen kom i början på 1990-talet.

Ryska revolutionen del 1. Februarirevolutionen 1917

av Mikael Vinberg

Den här artikeln handlar om det som kallas Februarirevolutionen i Ryssland 1917. Det är ett exempel på ett uppror som segrar, där vi nästan på minuten kan se när de folkliga protesterna övergår i öppet uppror. Revolutioner i olika tider och i olika länder skiljer sig självklart åt. Men det är lika sant att säga att alla revolutioner liknar varandra. De har gemensamma kännetecken som vi kan studera och lära oss känna igen.

Iran 1979. Den stulna revolutionen – del 1 av 2

av Alexander Regander

Den iranska revolutionen startade redan tidigt 1977, då medborgarrättskämpar: intellektuella, studenter, författare och advokater, höjde sina röster och började kräva grundläggande demokratiska friheter. Dessa samhällsskikt utgör många gånger en bra barometer på de allmänna stämningarna i samhället, och deras medvetande reflekterar ofta de underliggande känslorna av missnöje som utvecklas och ackumuleras under en period av ökade sociala och ekonomiska motsättningar.

Kampen i Danmark

av Martin Oscarsson

Intervju med Marie Fredriksen från Avantis danska systertidning Socialistisk Standpunkt.

Hur märks krisen?

Ekonomin gick ned med fem procent under krisen och har sedan dess bara ökat sakta så krisen märks. Det har varit många avskedanden i den privata sektorn och nu har de spridit sig också till den offentliga sektorn.

Prenumerera på innehåll