Ryska revolutionen del 2. Oktoberrevolutionen 1917

av Mikael Vinberg

Tsaren hade störtats i februari. Hade nu den ryska liberala borgerligheten uppnått vad de kämpat för under årtionden? Deras mål var att förvandla Ryssland till en modern kapitalistisk stat av västeuropeiskt snitt. Allmänna val, en parlamentarisk konstitution, ett modernt jordbruk och en industri stark nog att konkurrera på världsmarknaden. Vad hindrade dem nu från att avsluta kriget och verkställa sitt liberala program? För att slippa diskutera den frågan har hundratals böcker skrivits som odlar myten om att februarirevolutionen var demokratisk till skillnad från oktoberrevolutionen som beskrivs som en bolsjevikisk statskupp.

Socialism eller kommunism?

av Martin Oscarsson

Det finns viss förvirring kring begreppen socialism och kommunism inom såväl vänsterfamiljen som övriga delar av arbetarrörelsen och vänstern. Detta är inte att undra på med tanke på alla de varianter av socialism som finns, alltifrån socialdemokratisk reformism till anarkistisk direktaktion, för att inte tala om kommunismens sammankoppling med stalinistisk diktatur.

Bemanningsfrågan: Daglöneriet är tillbaka

av Christer Bengtsson

Fram till 1992 reglerades bemanningsföretagen i arbetsförmedlingslagen från 1935.

Bemanningsföretag fanns även under denna tid, men kunde på grund av regleringen inte spela den roll de gör idag. Den första uppluckringen kom i början på 1990-talet.

Ryska revolutionen del 1. Februarirevolutionen 1917

av Mikael Vinberg

Den här artikeln handlar om det som kallas Februarirevolutionen i Ryssland 1917. Det är ett exempel på ett uppror som segrar, där vi nästan på minuten kan se när de folkliga protesterna övergår i öppet uppror. Revolutioner i olika tider och i olika länder skiljer sig självklart åt. Men det är lika sant att säga att alla revolutioner liknar varandra. De har gemensamma kännetecken som vi kan studera och lära oss känna igen.

Kampen i Danmark

av Martin Oscarsson

Intervju med Marie Fredriksen från Avantis danska systertidning Socialistisk Standpunkt.

Hur märks krisen?

Ekonomin gick ned med fem procent under krisen och har sedan dess bara ökat sakta så krisen märks. Det har varit många avskedanden i den privata sektorn och nu har de spridit sig också till den offentliga sektorn.

Iran 1979. Den stulna revolutionen – del 1 av 2

av Alexander Regander

Den iranska revolutionen startade redan tidigt 1977, då medborgarrättskämpar: intellektuella, studenter, författare och advokater, höjde sina röster och började kräva grundläggande demokratiska friheter. Dessa samhällsskikt utgör många gånger en bra barometer på de allmänna stämningarna i samhället, och deras medvetande reflekterar ofta de underliggande känslorna av missnöje som utvecklas och ackumuleras under en period av ökade sociala och ekonomiska motsättningar.

Solidaritet med det Libyska folket: Nej till Imperialistisk intervention

av Avanti!

Det libyska folket har rest sig mot Khadaffis diktatoriska regim. Dessa protester är av samma revolutionära karaktär som de i Tunisien och Egypten. Tvärtemot de illusioner som finns inom delar av vänstern är Khadaffis regim inte antiimperialistisk. Istället har man mött och skrivit avtal med världens stora oljebolag och mäktiga ledare. Berlusconi, Zapatero, Blair har alla förärat Khadaffi med besök. Och alla stora oljebolag finns i landet som BP, Exxon och Total.

Den arabiska revolutionen

av Simon Lundin

I årtionden har de arabiska ledarna med västvärldens goda minne hållit tillbaka utvecklingen. En av anledningarna till att de aldrig helhjärtat stöttat den Palestinska revolutionen är att de Palestinska kraven i grunden alltid har varit desamma som nu kommer fram ur de arabiska massornas vredesmod; demokrati, yttrandefrihet, frihet från slumpmässiga fängslanden. Hur skulle de kunna förklara varför Palestinierna förtjänar just det som de förnekar sina egna invånare? Som en tryckkokare har trycket ökat i årtionden för att slutgiltigt koka över i Tunisien.

Varför terrorn kom till Sverige

av Simon Lundin

Mitt i Julhandeln i Stockholms innerstad exploderar en bil och en man. En självmordsbombare. Media fylls av ord som tryckkokarbomb, bombbälte och islamistisk extremism.

Ung Vänster: Ungdomen behöver kamp och marxism

av Ylva Vinberg

Ung Vänster har efter valet fått många nya medlemmar. I Göteborg- och Bohusläns distrikt har man fördubblat sitt medlemsantal. Dessa nykomlingar är ungdomar som är besvikna och arga över att den borgerliga regeringen kunde sitta kvar och över att Sverigedemokraterna kom in i riksdagen. Detta är vad Ung Vänster borde göra för att behålla dem och skola dem till kadrer.

Prenumerera på innehåll