Bostadsbristen har fördubblats på fyra år och omfattar nu nästan nio av tio kommuner. Banker och byggbolag tjänar storkovan medan vanliga människor hamnar i kläm.
När allt fler flyttar till storstadsregionerna har det blivit attraktivt för byggföretagen att köpa mark och bygga. Fler och fler byggföretag spekulerar i och köper upp mark, vilket driver upp priserna. Bara för att skaffa en plats att bygga på så krävs det numera tiotals miljoner. Det gör att det inte blir lönsamt för dem att bygga hyresrätter eller små och billiga bostäder.
Enligt SCB:s statistik var upp till 62 procent av alla lägenheter som blev färdigställda 2017 antingen bostadsrätter eller äganderätter. Priserna på bostadshus har i snitt mer än tredubblats på 20 år, medan bostadsrättspriserna nästan sexdubblats. Byggföretagen bygger för de rika.
De hyresrätter som ändå byggs blir dyra. Till exempel kostar en nybyggd studentetta hos en privat aktör i Stockholm 7 500 kr/månad.
För att motverka bostadsbristen införde Löfvenregeringen 2016 en så kallad ”storsatsning” på billiga hyresrätter, som under fyra år skulle ge 11,6 miljarder till byggherrarna. Men trots denna ”storsatsning” har det gått trögt.
I Stockholms län hade exempelvis, fram till 1 februari, endast 700 lägenheter påbörjats med hjälp av stödet. Enligt SVT:s granskning från mars skulle de allra flesta av dessa lägenheter byggts ändå – oavsett stöd. Pengarna har alltså huvudsakligen hamnat i byggherrarnas fickor snarare än att gå till faktiskt bostadsbyggande.
Svår situation för studenter
Samtidigt sker det omfattande utförsäljningar av allmännyttan, vilket ofta resulterar i dramatiska hyreshöjningar. Ett exempel på detta är utförsäljningen av det kommunala bostadsbolaget MKB fastigheter AB:s lägenheter i Rosengård i Malmö. 1 650 lägenheter såldes till det nya bostadsbolaget Rosengård Fastighets AB. Rosengård Fastighets AB beslutade förra året att bygga en 22 våningar hög skyskrapa med lyxbostäder.
Enligt Sveriges förenade studentkårer har drygt 45 000 studenter blivit antagna till en högskola eller universitet i en stad som de inte bor i. Men endast en av tio studenter får en bostad som ger rätt förutsättningar för studier.
På grund av bostadsbristen tvingas vissa studenter in i osäkra andrahands- eller tredjehandslösningar. Andra tvingas att ”soffsurfa” hos olika kompisar. En stor andel blir ofrivilligt hemmaboende, till exempel i Stockholmsregionen där var tredje 20–27 åring bor kvar hemma. Flera tvingas också att välja bort de största storstäderna som studieort på grund av de höga boendekostnaderna. En värdig och trygg bostadssituation är i växande utsträckning ett privilegium för studenter med föräldrar som kan betala.
Växande skuldsättning
Svårigheten att hitta någon hyreslägenhet gör att de som har möjlighet tvingas skuldsätta sig och köpa någonstans att bo. För hushåll som tog nya bolån under 2017 uppgick skulderna till mer än fyra gånger årsinkomsten efter skatt. Bankernas vinster från bolån är nu sju gånger större än för tio år sedan. Bara under årets första tre månader drog storbankerna in över 10 miljarder kronor på bolån.
Det är inte hållbart att människor tar lån för att ha någonstans att bo, som de inte kommer att kunna betala tillbaka. På bostadsmarknaden har det skapat en bubbla, som inte bara hotar bostadsmarknaden utan hela den svenska ekonomin. När bostadspriserna faller kommer det att bli svårt för arbetarna att betala tillbaka lånen. Många kommer att ruineras.
I mars skärpte regeringen det två år gamla amorteringskravet. Som reaktion på allt detta har företagen minskat investeringarna. Bygginvesteringarna har minskat med nästan 5 procent på ett år, vilket lett till en kraftig nedgång i bostadsbyggandet. Antalet påbörjade lägenheter har minskat med tio procent.
Det minskade byggandet drabbar också byggarbetarna. Under årets första sju månader har 694 byggnadsarbetare blivit varslade från byggbolag som fortsatt vara verksamma i byggsektorn. Det innebär att antalet varsel nästan har fördubblats sedan förra året.
Men enligt Boverket behövs 600 000 nya bostäder fram till 2025, eller drygt 80 000 bostäder om året. Behovet är enormt. Men på kapitalistisk grundval finns det ingen lösning.
Bygg bort bostadsbristen med ett nytt miljonprogram
För att lösa bostadsbristen skulle det behöva byggas bra hyresrätter som arbetare har råd med. Problemet är att kapitalisterna bara producerar för vinst och inte efter behov.
Förra gången det var akut bostadsbrist i Sverige på 1960-talet löste Socialdemokraterna det med det så kallade miljonprogrammet. Nya stadsdelar med billiga hyresrätter och infrastruktur i form av skolor, bibliotek och vårdcentraler växte fram. Detta var möjligt på grund av den enorma tillväxten i världsekonomin under efterkrigstiden, som gjorde att kapitalisterna kunde tillåta förbättringar och ändå göra massiva vinster. Men i dag är kapitalismen i kris. Det är inte längre möjligt att införa betydelsefulla förbättringar eller ett nytt miljonprogram inom kapitalismens ramar.
Det finns resurser för att lösa bostadsbristen. Under 2017 gjorde de fyra största bankerna en vinst på 120 miljarder kronor, som enligt Boverket skulle räcka till att bygga bort bostadsbristen tre gånger om. Men i kapitalisternas händer är denna potential ett rent slöseri som går till spekulation och skatteparadis.
Vi måste nationalisera bankerna, bygg- och bostadsföretagen under arbetarnas och hyresgästernas demokratiska kontroll. Dessa resurser kan vi använda till att bygga bort bostadsbristen, med ett nytt, modernt miljonprogram med låga hyror och bra standard. Vi skulle också kunna rusta upp de existerande lägenheterna i förorten utan dramatiska hyreshöjningar. För detta behöver vi bygga för en revolutionär arbetarrörelse som kämpar för att avskaffa kapitalismen och införa en demokratisk socialistisk planerad ekonomi.