De riktiga skurkarna bär kostym

av Revolution
De riktiga skurkarna bär kostym

Den tyska kommunisten och poeten Bertolt Brecht påpekade en gång att det inte är så illa att råna en bank, om man jämför med hur illa det är att starta en. Det finns två olika slags brott – de små som arbetarklassen kan göra, och de stora som du måste vara riktigt rik för att lyckas med. De bedöms och straffas olika.

När man pratar om brottsbelastade områden talar man aldrig om överklassghetton som Djursholm. Där sysslar nämligen respektabla människor med fina verksamheter som bokföringsbrott, arbetsmiljöbrott och skatteflykt. Sådana personer ska väl inte behöva skaka galler?

Det är värt att påminna om detta nu när alla hals över huvud vill visa sig bäst i klassen på att vara tough on crime. Ann Wolgers, rådgivare till regeringen, twittrade om den nya S-linjen inför partikongressen i april: "Ökade krav i skolan, stopp för tiggeriet, hårdare tag mot brottslingar, ansvarsfull flyktingpolitik, alla ska jobba." Linda Snecker (V) skrev nyligen att polisen borde "punktmarkera yrkeskriminella" i förorten och tar mellan raderna ställning för fler poliser, vilket partiet även krävde i sin vårbudget förra året.

För femtio år sedan pratade de om "arbetarungar", men nu väljer högern och polisen allt oftare att istället påpeka deras etniska ursprung och prata om "invandrarungar".

Till och med "kommunisterna" på vänstertidningen Proletären har börjat propagera för att det behövs fler poliser. Lenin skulle vända sig i sin grav. De poliser, fångvaktare och domare som enligt marxister utgör statens kärna är allt annat än neutrala. De finns till för att garantera kapitalisternas makt och privilegier.

Verkligheten bakom borgarnas så kallade lag och ordning är att det är ett brott att stjäla ett bröd för att ge till en hungrig, eller för en hemlös att bryta sig in i en tom industrilokal för att slippa sova i kylan. Samtidigt är det fullt lagligt för matkedjorna att slänga sin osålda mat – och om någon försöker fiska upp mat ur deras containrar är det återigen en stöld och straffbart.

Visst är det illa med skjutningar med automatvapen i våra städer. Men det är ofta kapitalisterna som producerat och en gång gjort vinst på dessa vapen, och det är deras imperialistiska härjningar på bland annat Balkan som gjort att dessa vapen nu kommer till Sverige. Låt oss ta allting i sina rätta proportioner.

I världens skatteparadis ligger enligt en uppskattning 21 000-32 000 miljarder dollar. Dessa pengar ligger där till ingen nytta och skräpar i bästa Joakim von Anka-stil. I vissa fall ligger korruption eller skattebrott bakom, i andra fall inte. Det verkliga brottet i kapitalismen är däremot att medan vissa lever i trångboddhet, arbetslöshet eller går hungriga, så staplar andra pengar på hög.

För finansvalparna som blev rika på Allra-affären är det naturligt med villor för 50 miljoner, att köra fjolårets Ferrari-bilar eller flyga sin egen helikopter till jobbet. Det enda som är speciellt med dem i jämförelse med andra kapitalister, är att de inte förstått att sköta sina ljusskygga affärer snyggt.

Tidigare har det bara varit högern som yrat om hårdare straff och fler poliser. Det är ett välkänt faktum inom kriminologisk forskning att inget av det biter på brottsligheten. Att polisen "visar närvaro" i fattigare områden innebär istället bara mer trakasserier – idag allt oftare med rasistiska förtecken – mot unga ur arbetarklassen.

Att en del, främst unga killar från fattiga familjer, väljer en kriminell bana är inte en fråga om någon abstrakt riskbedömning: straff kontra vinst. Det är en fullständig illusion att straff skulle avskräcka några brottslingar.

De verkliga sammanhangen är mycket enkla att förstå: Den som lever ett tryggt liv med vettiga framtidsutsikter kommer inte att falla in i ett brottsligt liv. Social misär göder däremot kriminalitet. Inom den forskning som faktiskt finns är detta så grundläggande att det är genant att påpeka.

Unga killar som vill lämna gängkriminaliteten bakom sig ser ofta ingen utväg. Vem ska anställa dem? Full sysselsättning hade klippt gängens rekryteringskanaler – men det är precis det som kapitalismen omöjligen kan ge oss.

Vi behöver här och nu ta kamp för fritidsgårdar så folk slipper hänga i trappuppgångar, men lika mycket handlar det om att se att problemen i landets förorter inte är en fråga om "invandring" och "integration". Hela arbetarklassen har samma intresse av att kämpa mot kapitalismen.

Vi säger: Rensa upp bland de stora banditerna. Låt de som gjort sig förtjänta av det skaka galler. Ta ifrån kapitalisterna deras rikedomar. På så sätt är det möjligt att använda samhällets resurser, för att avskaffa arbetslöshet, bostadsbrist och all social misär som leder till kriminalitet.

Den kapitalistiska rätten innebär de rikas rätt att fortsätta exploatera och förtrycka. Ingen verklig rättvisa är möjlig inom ramen för detta system. Bara genom att ta över de största bankerna och monopolen i en revolution kan vi erbjuda välfärd och arbete åt alla. En nationaliserad och planerad ekonomi som bygger på en arbetardemokrati är det första steget. Då kan vi bygga ett nytt och högre slags samhälle, där brott bara existerar som ett minne från människans barbariska historia: ett socialistiskt samhälle på väg mot ett samhälle helt utan klasser.

  

 


 

PRENUMERERA PÅ REVOLUTION

Om du gillar den här artikeln, teckna en prenumeration på Revolution. För endast 199 kr får du 8 nr av Revolution med 16 sidor välmatade med marxistiska analyser av klasskampen i Sverige och internationellt.

Du kan också ge oss en donation.