Iran: mordet på Qassem Soleimani - mot USA:s imperialistiska aggression

av Hamid Alizadeh (Översättning: Stefan Kangas)
Foto: sayyed shahab-o- din vajedi/Wikimedia Commons (CC BY 4.0)

Tidigt på fredag morgon (3 januari 2020) lät Trump-administrationen i sin enorma arrogans döda den iranska general Qassem Soleimani, liksom den irakiska paramilitära ledaren Abu Mahdi al-Mohandes på Bagdad flygplats. Återigen bidrar USA-imperialismen till att öka instabiliteten i Mellanöstern.

Trump har försökt att utmåla attacken, som också dödade åtta andra iranier och irakier, som en defensiv åtgärd. Men det är inget annat än en summarisk avrättningen av ledare för två suveräna stater på utländsk mark, varav en genomfördes utan att ens begära godkännande från kongressen. Enligt Donald Trump planerade Soleimani en snar attack som skulle ha kunnat skörda hundratals amerikanska liv. Det enda beviset för detta är att Soleimani hade besökt milisgrupper stödda av Iran i Libanon, Syrien och Irak, följt av ett besök hos Ayatollah Khamenei i Iran. Vilken del av detta som innebär ett överhängande hot om en attack mot USA är det ingen som vet.

Soleimani var dessutom den högsta generalen i det iranska revolutionsgardet utomlands. Han var ingen operatör på marken och att döda honom kunde knappast stoppa några planer på några nära förestående attacker. De som nu efter fullbordat faktum försöker att rättfärdiga denna imperialistisk aggressionshandling är samma personer som spred direkta lögner om Saddam Husseins så kallade "massförstörelsevapen" och fabricerade ett så kallat "överhängande hot" för att rättfärdiga en förödande ockupation av Irak.

Trump, och nästan alla republikaner såväl som demokrater på kongressen, hävdar också att attacken var berättigad eftersom Soleimani stod bakom "dödandet av mer än 600 amerikaner". Men de är tysta om att Soleimani stödde shiamiliser som kämpade mot de amerikanska ockupationsstyrkorna. Denna ockupation har hittills lett till att minst 1,5 miljoner irakiska liv har gått förlorade! Dessutom stred samma miliser på USA:s sida i kriget mot Islamiska staten. Faktum är att vissa av dem fortfarande är utstationerade tillsammans med amerikanska trupper.

Skamlös imperialistisk attack

Trump påstår att Soleimani också spelade en nyckelroll i undertryckandet av proteströrelser i Irak, Iran och Libanon. Detta kan stämma, men Trumps varma förhållande till den saudiska monarkin och den israeliska regimen visar att demonstranters demokratiska rättigheter – eller någon annan för den delen – aldrig har varit särskilt viktiga för honom. De irakiska demonstranterna på Tahrirtorget har i själva verket med rätta fördömt USA:s attack.

Detta var inget annat än ett skamlöst imperialistiskt angrepp i syfte att tvinga två självständiga stater att underkasta sig. Det är vår plikt som klasskämpar, fackföreningsaktiva och revolutionärer att kraftfullt motsätta oss denna attack och all ytterligare imperialistisk aggression i Mellanöstern. Vi måste avslöja de verkliga intressen som ligger bakom denna handling, som inte har något att göra med de fattiga och förtryckta i Mellanöstern, inte heller skyddet av arbetarna och de fattiga i väst, utan som bara handlar om kapitalistklassens smala intressen.

Bild: Gage Skidmore/Wikimedia Commons (CC BY-SA 3.0)

Det enda som låg bakom Trumps beslut var, som alltid, rent egenintresse. I synnerhet har Trump ett intresse av att avleda uppmärksamheten från att han själv ställts inför riksrätt och att framställa sig som en handlingens man inför sina vänner och fiender. I ett försök att gottgöra sin förnedrande passivitet efter att Iran sköt ner en amerikansk drönare i juni, och attacken mot saudiska oljeanläggningar i september, beslutade Trump att statuera exempel.

Han drevs på av ett lager republikaner och personer inom säkerhetsapparaten som har bestämt sig för att provocera fram en konflikt med Iran för att återställa den amerikanska militärens prestige efter år av förnedrande motgångar. Men denna extrema kortsiktighet, som i dag blivit en av den härskande klassen tydligaste karaktärsdrag, riskerar nu att kasta ännu mer bränsle på elden i en region som redan är mycket instabil. Och det slutliga resultatet kommer inte att ligga i Trumps eller den amerikanska imperialismens intresse.

Trycket ökar redan på USA för att dra sig ur Irak. Amerikanska specialstyrkor har dragit sig tillbaka från sina frontpositioner i syfte att försvara USA:s baser. Det irakiska parlamentet vidtar åtgärder för att avsluta det militära avtalet mellan de två länderna för att tvinga ut USA ur Irak. Detta skulle vara ett allvarligt slag mot USA-imperialismen.

Men Trump spelar ett högt spel. Han har hotat med att bomba 52 platser i Iran, av vilka några är viktiga kulturella platser. Det irakiska parlamentets plan på att utvisa amerikanska styrkor från Irak har han besvarat med att hota att införa sanktioner och värre mot Irak. USA:s härskande klass påstod att invasionen av Irak var en åtgärd för att införa demokrati och fred, och ändå ger den öppet skarpa hot för att förhindra det irakiska parlamentets beslut. Det vi ser är USA-imperialismens nakna ansikte.

Det är sant att vissa demokrater, under ledning av Nancy Pelosi, har motsatt sig Trumps agerande. Men deras invändning är inte USA:s imperialistiska politik i Irak, utan snarare hur denna imperialistiska politik genomförs! Det demokratiska partiet, som så ofta framställs som USA-imperialismens mjukare del, genomförde en enorm ökning av bombningar och utländska kampanjer under Obamas tid som president. De är inte mindre imperialistiska än Trump. De klagar bara på att Trumps handlingar inte gynnar USA-imperialismen.

Spelar Teheran i händerna

I den frågan kan de ha en poäng. Även om Soleimani var en nyckelfigur för den iranska regimen, har mordet på honom bara spelat dem i händerna. Under de senaste månaderna har Iran och dess allierade i Libanon och Irak översvämmats av mäktiga massrörelser med revolutionära implikationer. Särskilt i Irak har den så kallade oktoberrevolutionen tagit sikte på fattigdom, arbetslöshet, korruption samt Irans inflytande som finns nästan överallt i statsapparaten.

I Libanon har den Hizbollah-ledda regeringen också hamnat under enorm press från den revolutionära rörelsen som inleddes i september. Men varken i Libanon eller i Irak lyckades regimen stabilisera situationen. I själva verket reste Soleimani frenetiskt mellan Beirut, Bagdad och Teheran för att samordna den kontrarevolutionära ansträngningen med Irans allierade och proxygrupper.

I Iran utbröt två dagar av våldsamma protester efter ett beslut om nedskärningar på bränslesubventioner i november. Mycket snabbt eskalerade dessa protester från ekonomiska krav till att kräva regimens fall. Regimen räddades bara av en fullständig nedsläckning av medierna och brutal repression som dödade minst 1500, skadade tusentals andra och arresterade uppemot 10 000 människor. Detta var en av de mest kraftfulla utmaningarna mot den islamiska republiken i dess 40-åriga historia och har lämnat regimen kraftigt försvagad.

Regimen misslyckades fullständigt med att mobilisera en motdemonstration och lyckades bara samla några tiotusentals. Men Soleimanis begravning har samlat miljontals människor runt om i Iran under de senaste dagarna. Liknande scener sågs också i Irak, där 500 000 personer rapporterades ha deltagit i begravningsprocessioner. Trumps attacker och hot om upptrappning har stärkt den iranska regimen och kommer att försvaga de revolutionära rörelserna under nästa period.

Foto: Maryam Kamyab, Mohammad Mohsenifar/Wikimedia Commons (CC BY 4.0)

Iran går nu på offensiven. I Irak, där en kamp bubblat under några år mellan USA och Iran om den irakiska statsapparaten, pressar iranierna nu på för en total utstötning av USA och att de ska dra tillbaka sina trupper, rådgivare och allierade från statsapparaten. De sätter också press på amerikanerna i Afghanistan och har dragit sig ur kärnavtalet, vilket innebär att de förmodligen kommer att inleda utvecklingen av kärnvapen.

Det finns mycket lite som USA kan göra åt det här. Det har talats mycket om krig under de senaste dagarna, men det är uteslutet att den nuvarande situationen leder till en amerikansk invasion av Iran. USA:s befolkning är trötta på krig, varför ett av Trumps egna viktigaste kampanjlöften 2016 var att dra sig ur Mellanöstern. Dessutom är den amerikanska statsskulden mer än 23 000 miljarder dollar. Ett nytt krig som kostar 5–10 000 miljarder dollar är uteslutet. Ett nytt stort krig från USA:s sida skulle få oöverträffade sociala och politiska följder.

17 år efter invasionen av Irak har USA förlorat kriget i Irak och Afghanistan. Iran skulle vara en ännu starkare fiende. Iran har en bergig terräng, en stark, stridshärdad militär och ett folk som är djupt antiimperialistiskt. Det har också långdistansmissiler och proxygrupper runt om i regionen, som kan angripa tiotusentals utstationerade amerikanska trupper från alla sidor. De kan också stänga Hormuzsundet, som är en viktig passage för olja på världsmarknaden. Detta skulle vara ett allvarligt hot mot den bräckliga världsekonomin.

Därför är en invasion av Iran utesluten. Till och med en allvarligt menad flygkampanj från USA:s sida är ogenomförbar eftersom den skulle medföra att nästan alla USA:s baser i Mellanöstern riskerade att utsättas för attacker. USA:s handlingar bekräftar detta. Medan extra trupper har skickats till regionen för att stödja försvaret av befintliga amerikanska intressen, är det långt ifrån vad som skulle behövas för ett allvarligt menat militärt angrepp. Naturligtvis skulle Trumps oberäkneliga handlingar kunna leda till någon form av militär konflikt, men detta skulle vara mycket riskabelt för USA-imperialismen, som troligtvis inte skulle gå vinnande ur striden.

Mot imperialismen!

De senaste dagarnas händelser har snarare varit ett tecken på den amerikanska imperialismens svaghet än dess styrka. Det finns ingen makt som är nästan lika stark som USA-imperialismen, men i relativa termer är denna imperialism likväl inte så stark som den brukade vara. I takt med att händelserna utvecklas kommer detta att bli än tydligare. Liksom en jordbävning som avslöjar motsägelser som har samlats under ytan, kommer Trumps oberäkneliga beteende att leda till att de nya styrkeförhållanden som utvecklats i Mellanöstern hamnar i förgrunden. I denna nya situation kommer USA-imperialismen att tvingas spela en mindre roll. Men detta kommer inte att innebära mer stabilitet eller förbättrade förhållanden för massorna i regionen.

Vår första uppgift är att motsätta oss imperialismen. Men endast genom att störta kapitalismen kan vi säkra fred och stabilitet genom att sätta stopp för en rutten regim som innebär krig, elände och exploatering för massorna.

  

 


 

PRENUMERERA PÅ REVOLUTION

Om du gillar den här artikeln, teckna en prenumeration på Revolution. För endast 329 kr får du 10 nr av Revolution med 20 sidor välmatade med marxistiska analyser av klasskampen i Sverige och internationellt.

Du kan också ge en donation.