Historia

Kapitalismens kris sveper över världen. Överallt ser vi frön till ett verkligt motstånd formeras: från de arabiska revolutionerna till Grekland och Occupy Wall Street. Det som i själva verket förbereds är revolution.

För hundra år sedan började den ryske revolutionären Leo Trotskij att formulera sina tankar om revolutionen och socialismen. Vilken betydelse har hans idéer och politiska gärning för dagens politiska händelser?

Inledare är historikern Håkan Blomqvist.

Fika och bokbord.

Göteborg
11 februari 14:00
Annedalsgården, Carl Grimbergsgatan 52 i Annedal

Välkomna!

Arr: Socialistiska Partiet, tidskriften Röda Rummet, Avanti!, Internationella Socialister, Marxistarkiv och Ordfront

"Här vilar en svensk arbetare
Stupad i fredstid
Vapenlös, värnlös
Arkebuserad av okända kulor
Brottet var hunger
Glöm honom aldrig."

Så lyder Erik Blombergs dikt som finns inristad på gravstenarna för fem arbetare som mördades av militären under Ådalen 1931. En händelse som för alltid har etsat sig fast i medvetandet hos arbetare eftersom det är det mest tragiska kapitlet i arbetarrörelsens historia, och ett bevis på hur långt staten var (och är) beredd att gå för att knäcka arbetarnas kamp.

I första delen av min artikel om Irans stulna revolution 1979 gick jag igenom att revolutionen inte var en ”islamistisk revolution” utan hade karaktären av masskamp mot Shahens diktatur. Revolutionen ställde upp demokratiska krav men gick också längre efter hand och krävde en ekonomisk och social omvälvning. Massrörelsen utgjordes till största delen av arbetarklassen.

Tsaren hade störtats i februari. Hade nu den ryska liberala borgerligheten uppnått vad de kämpat för under årtionden? Deras mål var att förvandla Ryssland till en modern kapitalistisk stat av västeuropeiskt snitt. Allmänna val, en parlamentarisk konstitution, ett modernt jordbruk och en industri stark nog att konkurrera på världsmarknaden. Vad hindrade dem nu från att avsluta kriget och verkställa sitt liberala program? För att slippa diskutera den frågan har hundratals böcker skrivits som odlar myten om att februarirevolutionen var demokratisk till skillnad från oktoberrevolutionen som beskrivs som en bolsjevikisk statskupp.

På TV-rapporterna från Tunisien, Egypten, Libyen har vi sett hur journalister och olika ”experter” har haft problem med att förklara vad som händer under en revolution. Även många vänstermänniskor har problem med ämnet. Vanligt bland socialister är att ställa olika krav på en revolution.

Den iranska revolutionen startade redan tidigt 1977, då medborgarrättskämpar: intellektuella, studenter, författare och advokater, höjde sina röster och började kräva grundläggande demokratiska friheter. Dessa samhällsskikt utgör många gånger en bra barometer på de allmänna stämningarna i samhället, och deras medvetande reflekterar ofta de underliggande känslorna av missnöje som utvecklas och ackumuleras under en period av ökade sociala och ekonomiska motsättningar.

Dagens socialdemokratiska ungdomsförbund - SSU - bildades 1917 och fyller 90 år i år. Men det första socialdemokratiska ungdomsförbundet bildades redan 1903. Detta förbund brukar ibland benämnas "Stormklockeförbundet" efter den veckotidning Stormklockan som startades i slutet av 1908. Ungdomsförbundet växte snabbt till en massrörelse för dåtidens unga arbetare.