Nya nedskärningar i välfärden under 2019

av Ivar Sjögren och Stefan Kangas
Foto: Janee/Wikimedia (CC BY-SA 3.0)

Förra året budgeterade nio av tio svenska kommuner för ett underskott i välfärden – och i år fortsätter nedskärningarna. Det kommer att krävas kamp för att slå tillbaka högerpolitiken.

Enligt Sveriges kommuner och landsting kommer det behövas 43 miljarder ytterligare i välfärden fram till 2022 för att bibehålla nuvarande personaltäthet. Högern har redan fått igenom sin budget för 2019 som innebär 20 miljarder i skattesänkningar. Det hade krävts en stor höjning av statsbidragen för att förhindra ytterligare nedskärningar, men det kommer vi alltså inte att se röken av.

Enligt Tankesmedjan Balans fanns det besparingskrav i 260 av 290 kommunernas budgetar för 2018. Nu rapporteras det i medierna om att många kommuner och landsting redan har lagt fram budgetar som innebär nedskärningar även under 2019.

Enligt Sveriges kommuner och landstings eget prisindex ökar kommunernas kostnader med 3,0 procent under 2019. Om man budgeterar för en mindre ökning innebär det med andra ord besparingskrav.

Hur ska man presentera de här nedskärningarna? Politikerna har hittat en enkel lösning på sitt problem: Budgetera för en mindre ökning än det som behövs, och presentera det som en "satsning" på välfärden! Med denna retoriska fint sopar de snabbt alla problem under mattan.

I Moderaternas nya budget för Stockholms stad heter det exempelvis att "Vi vill stärka förskolorna i Stockholm, så att de kan hålla en hög pedagogisk kvalitet och ge trygghet och omsorg i en för barnen stimulerande miljö." Därför spenderar Moderaterna generöst 2 procent mer på förskolorna under 2019 – vilket marknadsförs som en satsning. Lämpligt nog har de glömt bort att detta ligger en bra bit under de 3,0 procent som SKL menar behövs bara för att bibehålla nuvarande nivåer. Runtom i staden råder det dessutom redan lärarbrist inom både förskolan och grundskolan. Men för att belöna sig själva för denna väl utförda satsning på barnen höjer de hur som helst sitt eget partistöd från 105 till 116 miljoner.

I Skåne gör Malmö kommun nedskärningar på 300 miljoner under de kommande två åren, vilket innebär bland annat att flera härbärgen och Augustenborgs behandlingshem kommer läggas ned. I Västra Götaland kommer Sahlgrenska sjukhuset tvingas skära ned med 300 heltidsanställningar och därmed även antalet vårdplatser. Även på NU-sjukhusen i Trollhättan och Uddevalla saknas det 215-220 miljoner, och på Skaraborgs sjukhus görs det besparingar för 250 miljoner.

Johnny Magnusson från Moderaterna är styrelseordförande i Västra Götalandsregionen och förklarar detta i Borås tidning på följande mycket sympatiska och inkännande vis:

"Mitt råd till sjukhusstyrelserna är att titta på varför kostnaderna stiger istället för att lipa efter mer pengar."

Exemplen bara fortsätter för den som letar. För att bara nämna några så ska man spara 93 miljoner inom skolan och omsorgen under 2019 i Trelleborg, 110-195 miljoner i Västerås, 30 miljoner 2019 och 2020 inom skolan och förskolan i Norrtälje och i Luleå kommer det göras nedskärningar på 125, 211 respektive 362 miljoner under åren 2019, 2020 och 2021.

Alla dessa nedskärningar kommer att få stora och kännbara konsekvenser för arbetarklassen. I stället för att genomföra förbättringar för den stora majoriteten av befolkningen för politikerna en politik som handlar om att garantera fåtalets fortsatta rikedomar.

Varje nedskärning borde bemötas med massdemonstrationer. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet borde ta ledningen i den här kampen. I stället ser vi tvärtom alltför ofta hur de är medansvariga till nedskärningarna.

Men arbetarklassen kommer inte att vänta på att de organisationerna tar ledningen utan kommer att börja röra på sig själva, utan dem om det behövs. Mindre lokala kamper som den kring nedläggningen av akutsjukhuset i Sollefteå, eller Vårdupproret som protesterat mot nedskärningar inom vården, visar att det finns en uppdämd kampvilja. I dag får den inget organiserat uttryck på nationell nivå. Detta kan snabbt förändras när den nya regeringen tillträder, som oavsett vilka partier som ingår kommer föra en högerpolitik och därmed öka antalet nedskärningar och privatiseringar runtom i landet.

Försämringarna är bara symptom på den internationella kapitalismens kris. Detta ruttna system måste avskaffas om vi ska kunna börja lösa arbetarklassens problem. Därför för marxister fram behovet av strejker, demonstrationer och masskamp mot nedskärningspolitiken – men också av behovet av att kämpa för socialism.

Fakta:Prisindex. Varje år lägger SKL fram sitt Prisindex för kommunal verksamhet (PKV), som visar hur mycket pengar som behövs för att hålla jämna steg med kostnadsökningar och inflation. För år 2019 är PKV 3,0 procent. Källa: Sveriges kommuner och landsting

  

 


 

PRENUMERERA PÅ REVOLUTION

Om du gillar den här artikeln, teckna en prenumeration på Revolution. För endast 329 kr får du 10 nr av Revolution med 20 sidor välmatade med marxistiska analyser av klasskampen i Sverige och internationellt.

Du kan också ge en donation.