Nya storvarsel på Karolinska – attackerna på sjukvården fortsätter

av Valdar Malmsten och Ylva Vinberg
Foto: Holger.Ellgaard / Wikimedia Commons (CC BY-SA 4.0)

Onsdagen den 6 november gick sjukhusledningen på Karolinska sjukhuset i Stockholm ut med ett nytt varsel på 350 underskötersketjänster och 250 läkartjänster. Veckorna efter följde varsel även på Södersjukhuset och Danderyds sjukhus. Detta kommer att göra en redan ohållbar situation i Stockholmsregionens sjukvård ännu värre.

Efter att redan tidigare i år varslat 550 anställda, varslar Karolinska sjukhuset i Stockholm nu ytter­ligare 350 undersköterskor och 250 läkare. Orsaken är enligt sjukhusdi­rektören Björn Zoëga att personalstyrkan är "överdimensionerad".

Han säger däremot inget om att sjuk­husets undersköterskor bara från januari till augusti arbetade övertid motsvarade 520 heltidstjänster. Vad han menar är helt enkelt att undersköterskorna borde springa snabbare i korridorerna – eller möjligtvis att vissa personer inte borde få vård.

Yvonne Dellmark som är ordförande för läkarföreningen på Karolinska universi­tetssjukhuset beskrev för Läkartidningen den reaktion som läkarna på sjukhuset hade på varslet:

"Kollegor reagerar med bestörtning. Man blir arg. Redan i dag jobbar kol­legorna väldigt hårt för att klara verk­samheten. Att då komma och säga att det finns så mycket luft i systemet att man kan ta bort 250 läkartjänster, det är inte okej."

Varslet är bara en av många attacker mot sjukhusets undersköterskor, sjuksköter­skor och läkare. Redan i april införde man ett anställningsstopp, och resultatet är att över 1000 av sjukhusets arbetare nu är visstidsanställda.

Om man kollar på de andra sjukhusen i Stockholms län blir det tydligt att ned­dragningarna inte har att göra med att det skulle finnas "för mycket personal" – Södersjukhuset behövde förra året gå i stabsläge på grund av överbelastningen på akutmottagningen. Där har man nu varslat 100 anställda, likaså på Danderyds sjuk­hus. Även på Södertälje sjukhus ska man göra nedskärningar.

Pengar i storföretagens fickor

Behovet av vård är enormt och vårdköerna bara växer. Sedan 2014 har antalet patien­ter som väntat över 90 dagar på besök hos specialist eller operation nästan fördubb­lats, från 61 000 till 111 000 köande. För att möta det behovet behövs fler undersköter­skor, sjuksköterskor och läkare, inte färre. Neddragningarna har inget att göra med behovet av vård – de genomförs på grund av underskotten.

Karolinska sjukhuset har ett beräknat underskott i år på 1,6 miljarder, som man försöker få arbetarna att betala för. Däre­mot går det enorma byggföretaget Skanska fria – som krävde 7,9 miljarder kronor för att bygga Nya Karolinska, varav 5,5 miljar­der blev vinst. För den vinsten hade man kunnat bygga två sjukhusbyggnader.

Med en total nota på över 65 miljarder kronor är bygget av Nya Karolinska inte bara världens dyraste sjukhus, utan också ett av världens dyraste byggen överhuvud­taget. Bättre användning för våra skatte­pengar än privata vinster hade varit att anställa fler undersköterskor, sjuksköterskor och läkare.

Som Mira Nyberg, Vårdförbun­dets förtroendevalda på Karolinska universitetssjukhuset förklarade:

"Man har tydligen råd att byg­ga ett superdyrt sjukhus, men personalen har man inte råd med. Nu måste de ta ansvar för situationen!"

Det är inte bara byggbolag som Skanska som gör enorma vinster på vården. Bara år 2017 spenderade Stockholms län nästan en miljard kronor på konsulter. Problemet är inte att resurserna inte finns, utan att de försvinner ner i fickorna på de kapitalister som dränerar vården.

Fackföreningarna måste kämpa tillbaka!

Det senaste varslet kommer göra en redan omöjlig situation än mer ohållbar. Vårdförbundet, Kommu­nal och Läkarförbundet måste göra gemensam sak och inleda en period av mobilisering för att sätta stopp för varslen. Det första steget borde vara att organisera demonstratio­ner i Stockholm där man bjuder in resten av arbetarrörelsen att delta. Därefter måste man förbereda för stridsåtgärder.

Som en första stridsåtgärd kan man genomföra övertidsblockader som tydligt skulle visa att personal­styrkan inte är "överdimensione­rad" utan redan går på knäna. Där­efter borde man gå ut i strejk.

Vårdpersonal får ofta höra att de inte kan strejka för att det skulle utgöra en samhällsfara och riskera patientsäkerheten. Det är en lögn. Vårdpersonal kan strejka och har gjort det förr. 2008 gick Vårdför­bundet ut i strejk i nästan 6 veckor, efter att noggrant gått igenom vilka de skulle ta ut för att inte riskera patienters liv.

Sympatiåtgärder

Men naturligtvis räcker det inte med att bara vårdpersonalen går ut i strejk – landstinget kan tvärtom spara pengar när de inte behöver betala ut löner. Därför behövs även sympatiåtgärder från andra fackförbund, inte minst inom industrin som skulle slå mot kapitalisternas vinster.

En vårdstrejk skulle utan tvekan få ett stort stöd, då alla arbetare är medvetna om den situation som råder på landets sjukhus. Vi har fått en försmak av potentialen i demon­strationer mot nedskärningar i sjuk­vården som samlat tusentals i små orter som Lidköping och Karlskoga, men också i den sympati som de olika upproren inom vården mött. Alla arbetare är beroende av en fungerande vård och Vårdförbun­det, Kommunal och Läkarförbun­det skulle enkelt kunna förklara att det inte är vårdstrejken som hotar patientsäkerheten utan de ständiga nedskärningarna.

Detta kommer inte vara det sista varslet som läggs. Fler ned­skärningar och försämringar är att vänta. Det finns ingen garanti för att en strejk skulle segra, men man kommer inte sätta stopp för attack­erna om man inte försöker. Sveri­ges vårdpersonal har allt för länge fått se sina villkor försämras utan att facken kämpar tillbaka. Nu är det dags att sätta ner foten.

 

  

 


 

PRENUMERERA PÅ REVOLUTION

Om du gillar den här artikeln, teckna en prenumeration på Revolution. För endast 329 kr får du 10 nr av Revolution med 20 sidor välmatade med marxistiska analyser av klasskampen i Sverige och internationellt.

Du kan också ge en donation.