Arbetarkvinnor bland de hårdast drabbade under pandemin

av S. Kumarasamy
Arbetarkvinnor har stått i frontlinjen och har fått betala ett högt pris. Foto: Luke Jones/Unspash.

Tillfälligt anställda, arbetare inom välfärden, arbetare som inte kan arbeta hemifrån: dessa är några av de grupper som drabbats hårdast av pandemin och den ekonomiska kris som den utlöst. Inom alla dessa grupper utgör kvinnor en stor andel, eller till och med en majoritet. Arbetarkvinnor har stått i frontlinjen och har fått betala ett högt pris.

Under 2020 förlorade tiotusentals arbetarkvinnor sina anställningar, och hårdast drabbade var de 25 procent som har osäkra anställningar, konstaterar LO i sin rapport "Vi som inte jobbade hemma". Andra har tvingats gå ner i arbetstid eller vara sjukskrivna och därför förlorat inkomst.

93 procent av arbetarkvinnorna kunde inte jobba hemifrån och har behövt gå till sina fysiska jobb under hela pandemin. "'Jobba hemifrån om du kan' räcker inte långt för att skydda LO-förbundens medlemmar", konstaterar LO-ledningen på DN Debatt. Man kan inte ta hand om äldre, städa och köra bussar, plocka varor eller servera hemifrån.

Rapporten visar att 37 procent av kvinnorna inte fått tillräcklig skyddsutrustning, vilket innebär stor smittorisk – särskilt som 79 procent av kvinnorna arbetar i kontaktyrken, där man är i kontakt med många utomstående (inte personal) en stor del av arbetstiden. Regeln är: ju lägre din inkomst är, desto sämre skyddsutrustning får du. 16 procent av kvinnorna svarade att de går till jobbet även om de känner sig sjuka – huvudsakligen för att de inte har råd att vara hemma och att de inte vill belasta de redan hårt pressade arbetskamraterna.

Den enda vägen framåt är att arbetarrörelsen tar strid för att skydda kvinnor och andra arbetare under pandemin, däribland:

  • Rätt till trygga heltidsanställningar och ett avskaffande av alla osäkra anställningsformer
  • Nödvändig skyddsutrustning åt alla
  • Lika lön för lika arbete och en kraftig lönehöjning i alla kvinnodominerade yrken
  • Nedstängning av arbetsplatser där skyddsombud eller andra representanter för arbetarna inte bedömer att det är säkert att arbeta, med full lön för arbetarna
  • Ta tillbaka de senaste årtiondenas nedskärningar: 200 000 nya jobb i välfärden

Naturligtvis skulle kapitalisterna göra hårt motstånd mot sådana åtgärder, eftersom de skulle drabba deras profiter. De skulle också möta motstånd från regeringen och högern som prioriterar gåvor till storföretagen framför arbetarnas hälsa, och som bryr sig mer om pandemins skada på ekonomin (alltså på kapitalisternas profiter) än att rädda liv. Kvinnor drabbas alltså inte bara av pandemin, utan också av det kapitalistiska systemet och de som försvarar det. Kampen för att få ett slut på pandemin och dess effekter för kvinnor är också en kamp mot kapitalismen.

 

  

 


 

PRENUMERERA PÅ REVOLUTION

Om du gillar den här artikeln, teckna en prenumeration på Revolution. För endast 379 kr får du 11 nr av Revolution med 20 sidor välmatade med marxistiska analyser av klasskampen i Sverige och internationellt.

Du kan också ge en donation.