Barnen betalar priset för nedskärningarna på BUP

av Jennifer Österman
Foto: Pixabay

Mellan år 2006 och 2016 fördubblades den psykiska ohälsan bland barn och förra året kände mindre än hälften av unga hopp om framtiden enligt Ungdomsbarometern. Samtidigt blir köerna till barn- och ungdomspsykiatrin längre. Belastningen på personalen ökar och skyddsombud runt om i landet anmäler arbetsgivare till Arbetsmiljöverket.

Enligt Folkhälsomyndigheten är en sämre skola och en krävande arbetsmarknad två viktiga orsaker till att psykisk ohälsa ökar. Friskolesystemet, det nya betygssystemet och resursbristen i skolan har höjt pressen och kraven. När barn sedan ser sina äldre syskon och vänner bli arbetslösa eller hoppa mellan otrygga anställningar är det inte konstigt att de oroar sig inför framtiden.

Vissa barn klarar inte att ta sig till skolan alls. I Stockholms kommunala skolor ökade antalet barn som är frånvarande på mer än halvtid med 45 procent mellan 2017 och 2019. I Uppdrag Gransknings dokumentär Bokstavsbarnen från februari i år berättar en flicka i femman:

"Jag måste ju gå i skolan. Jag måste ju göra det. Men om jag gör det så mår jag bara ännu mer dåligt. Så då vet jag inte vad jag ska göra."

En förälder berättar om sin son:

"(Han) fick svårare och svårare i skolan. Han stannade hemma. Han fick suicidtankar. Han ringde ofta mig på jobbet om att han bestämt sig för att han skulle hoppa framför tåget."

Samtidigt som besöken till BUP ökar blir köerna längre. Mellan 2015 och 2018 sjönk andelen barn som fick en första bedömning inom vårdgarantin från 90 till 62 procent. Att få behandling kan sedan dröja ett år. Orsaken är personalbrist på BUP i 21 av 22 regioner. Många slutar och det är svårt att rekrytera. Totalt saknas runt 300 personer.

Tidigare i år skrev 250 BUP-psykologer under en artikel i SvD, där de menar att en stor anledning till personalbristen är hög arbetsbelastning. De beskriver besvikelsen och ilskan över att bara hinna träffa svårt sjuka barn sporadiskt, efter lång väntetid, när det som behövs är tät och regelbunden behandling. På BUP Sahlgrenska i Göteborg, i Malmö och i Luleå har den höga arbetsbelastningen lett till anmälningar till Arbetsmiljöverket.

Ett skyddsombud på Sahlgrenska förklarade att det behövs "en bättre arbetsmiljö och för det behövs det mer resurser" till SVT i november 2021, för att de ska kunna arbeta kvar.

"Vi har jobbat hårt under lång tid. Det är en del stressymtom. Man har svårt att sova, har ont i huvudet, ont i kroppen. Man känner oro inför att gå till jobbet, över att man inte klarar av att göra ett fullgott jobb samtidigt som många barn och unga behöver oss."

De som betalar det högsta priset för nedskärningarna är de barn som lider och i värsta fall dör i väntan på vård. Under 2022 planeras nedskärningar på Sahlgrenska på över en halv miljard. Det första steget för att lösa situationen är att stoppa alla sparkrav som ligger på landets sjukhus, anställa tillräckligt för att täcka behoven och låta kapitalisterna betala notan. Kapitalismen har ingenting att erbjuda ungdomen, förutom otrygghet, utanförskap och lidande. Den enda vägen framåt är kamp för socialism.

  

 


 

PRENUMERERA PÅ REVOLUTION

Om du gillar den här artikeln, teckna en prenumeration på Revolution. För endast 379 kr får du 12 nr av Revolution med 20 sidor välmatade med marxistiska analyser av klasskampen i Sverige och internationellt.

Du kan också ge en donation.