Bred uppslutning på diskussionskväll om marxismen och historien

av Christofer Bengtsson
Bred uppslutning på diskussionskväll om marxismen och historien

Marxistiska Studenter på Göteborgs Universitet höll den 10 september sitt tredje möte för terminen under rubriken "Marxismens historiesyn: Från slavsamhälle till socialism!" Omkring 30 deltagare fick ta del av en diskussion om den vetenskapliga socialismens - marxismens - historiesyn, eller som den också kallas: den historiska materialismen.

Martin Oskarsson som höll inledningen gick igenom alla viktiga stadier i mänsklighetens historia och hur varje epoks produktionssätt har speglats i samhällets uppbyggnad i övrigt. Den materialistiska historieuppfattningen handlar i grunden om att det är produktionens organisering som bestämmer ramarna för hur samhället ser ut i övrigt. De stora förändringarna av samhällets uppbyggnad har alltid ägt rum när det rådande produktionssättet har spelat ut sin historiska roll.

Klassamhällets historia

Privategendom och materiella arv var främmande begrepp för de människor som levde som nomader i mänsklighetens ungdom. Alla i klanen delade på det man hittade och byten man fällde. Man jämförde inte vem som samlat in mest bär eller mat. Detta var den så kallade "primitiva kommunismen" som var en slags naturlig egendomsgemenskap men där alla hade lika del i den samhälleliga produktionen. Men man producerade inget överskott, utan bara tillräckligt för att man skulle överleva från en dag till den andra.

När man började odla jord och tämja djur ökade produktiviteten. Man kunde producera ett överskott. Jorden och djuren blev något man kunde äga och ärva. Den som ägde mer av dessa produktionsmedel kunde dra fördelar av det, jämfört med den som hade mindre. Man fördelade inte längre tillgångarna efter behov inom klanen, utan inom familjen.

Bofasta samhällen började kriga mot varandra för att erövra mark och andra tillgångar. I och med krigen kom krigsfångar som kunde användas som slavar. På så vis skapades det första utpräglade klassamhället - slavsamhället. I detta system utfördes produktionen av slavar och slavägarna var fria från kravet på att arbeta. Eftersom mänskligt arbete värderades så lågt i slavsamhällen, som Rommarriket, stagnerade samhällets utveckling, trots att slavägare kunde ha gott om tid och resurser för att filosofera och uppfinna.

När slavsamhället blev mer och mer av ett hinder för produktionens utveckling var tiden inne för feodalsamhället. Samhällsklasserna utkristalliserade sig i form av de olika stånden. Majoriteten av befolkningen var bönder som var tvungna att försörja kung, adel och präster genom att betala skatter eller arbeta på deras gods. Befolkningen ökade, men det var normalt bara den äldsta sonen som fick ärva mark bland bönderna. Den som inte ärvde någon mark kunde bara livnära sig genom att arbeta på någon annans gård eller sedermera i någon annans industri. Med tiden blev andelen jordlösa arbetare - proletärer - fler än bönderna vilket ledde till den industriella revolutionen och övergången till kapitalism.

Kapitalismen har under de senaste århundradena lett till en ofantlig ökning av produktionskapaciteten i världen. Denna kapitalism som till en början till största delen var en flora av lokala företag som konkurrerade på ett sunt sätt har med tiden övergått till en vörldsordning där de största företagen har mer reell makt än något lands regering.

Kapitalismen har systematiska problem som den är oförmögen att lösa. Det förutsåg Karl Marx redan på 1800-talet. Den kris världsekonomin har gått in i sedan några år tillbaka ser ut att utvecklas till kapitalismens hittills djupaste överproduktionskris. Det kommer ta flera decennier att få världsekonomin stabil igen och under tiden kommer arbetarklassen världen över att få betala priset för systemets instabilitet, i form av arbetslöshet, försämrad levnadsstandard, nedskärningar, nedläggningar, krig, svält, och förstörelse av naturvärden och materiella värden. Kapitalismen har helt enkelt spelat ut sin roll, precis som klan-, slav- och feodalsamhällena en gång gjorde.

Socialismen

Det finns tillräckligt med produktionskapacitet i världen för att vi ska kunna gå tillbaka till klansamhällets principer om att ge alla vad de behöver oavsett prestationsförmåga. Denna gång dock på en högre nivå: det kommer vara ett överflödssamhälle där vi kan utnyttja den moderna teknikens alla framsteg för att drastiskt öka produktiviteten. Vi kan också avskaffa en stor del av slöseriet under kapitalismen genom att avskaffa saker som reklam och telefonförsäljning och lösa arbetslösheten genom att dela på jobben. Detta bereder vägen för en sänkning av arbetstiden och att människor får tid - blir fria - att ägna sig åt det som de vill göra istället för att slita ut sig för någon annan.

Men ett sådant samhälle - ett socialistiskt - måste planeras utifrån folkets behov. Det kan inte styras av kapitalister som drivs av sina egna intressen, konkurrens och spekulation. Samhällsekonomin måste planeras på samma sätt som man planerar ekonomin och produktionen inom ett företag, och makten måste ligga i händerna på arbetarklassen.

Diskussionen under mötet handlade mycket om hur ett socialistiskt samhälle skulle kunna organiseras. Det diskuterades om inte socialism redan har provats som ekonomiskt system i vissa länder, med dåligt resultat. Länder som Kuba och Sovietunionen kallas av kritikerna för "socialistiska" eller "kommunistiska" utan någon djupare analys. Detta är länder där det visserligen ägde rum en revolution, och där arbetarklassen tog makten ifrån kapitalistklassen, men efter revolutionerna har en byråkrati eller ett totalitärt styre växt fram, där det ledande samhällsskiktet har sett till sina egna intressen i första hand, och där det demokratiska inflytandet inte har ökat.

En fungerande socialism utvecklas i motsatt riktning efter revolutionens genomförande. Mot att massans inflytande blir större och större och byråkratins makt mindre. Det finns oerhört mycket bättre förutsättningar för det i det industrialiserade västeuropa än det någonsin fanns i bondelandet Ryssland 1917.

En fråga rörde om marxister vill förstatliga också småföretag. Men under diskussionen klargjordes att när marxister pratar om förstatligande är det främst de stora bankerna och monopolen som avses. En ny enad statlig bank under arbetarkontroll kommer i själva verket kunna ge bättre villkor till småföretagen eftersom man kan sänka räntan. I ett socialistiskt samhälle driver man inte ett företag i första hand för att försörja sig, utan för att man brinner för att ägna sig åt en viss syssla.

En viktig princip för socialism är att det inte ska finnas någon ofrivillig arbetslöshet. Det kom upp en fråga om hur man ska lyckas ge alla ett jobb när arbetslösheten är så hög idag. Det är ungefär lika vanligt att folk frågar sig hur allt nödvändigt jobb ska bli gjort om man inte tvingar folk att arbeta. Den socialistiska arbetsfördelningen går ut på att man delar lika på jobb som ingen vill utföra och låter folk syssla med det de vill syssla med för övrigt. Med den nivå av teknik som vi idag har tillgång till skulle det inte bli speciellt lång stund av ofrivilligt arbete per dag om man spred ut det på alla som kan arbeta och utnyttjade teknikens möjligheter mer effektivt än kapitalismen förmår. Något som är systematiskt för kapitalismen är att varken mänskliga eller materiella resurser används effektivt. Vissa tvingas ha fler än ett heltidsjobb för att försörja sig, samtidigt som andra går utan något jobb alls.

Diskussionen var bred och intressant och vi vill tacka alla som bidrog till den.

Nästa möte kommer att handla om den ryska revolutionen och äger rum den 24 oktober.

Facebook: Marxistiska Studenter Göteborgs Universitet

  

 


 

PRENUMERERA PÅ REVOLUTION

Om du gillar den här artikeln, teckna en prenumeration på Revolution. För endast 379 kr får du 11 nr av Revolution med 20 sidor välmatade med marxistiska analyser av klasskampen i Sverige och internationellt.

Du kan också ge en donation.