Medeltemperaturen i Indien nådde i april i år 37 grader – den högsta temperaturen sedan mätningarna började 1901. I New Delhi nådde temperaturen över 40 grader sju dagar i sträck och i sydöstra Pakistan uppmättes 47 grader. Nu varnar forskare om att flera kritiska brytpunkter är nära att passeras.
I Indien har mängder av människor dött som en direkt följd av värmen, och effekterna av den brutala hettan har skapat ett oerhört lidande för miljoner människor. Samtidigt som behovet av svalka var som störst, drabbades flera provinser av upp till åtta timmars strömavbrott och akut vattenbrist. Den värsta värmen kom också precis under skördesäsongen för vete, vilket förstörde en betydande andel av årets skörd. Fruktodlingarna i den pakistanska provinsen Baluchistan drabbades också. Haji Ghulam Sarwar Shahwani, en bonde från Baluchistan, beskriver att:
”Detta är första gången som vädret har ödelagt våra grödor så totalt i detta område. Vi vet inte vad vi ska ta oss till och regeringen gör inget. Skörden har minskat, väldigt få frukter växer. Bönderna har förlorat miljarder på grund av detta vädret. Vi lider och vi har inte råd att fortsätta så här.” (Citerad i The Guardian, Pakistan and India suffer extreme spring heatwaves)
Kriget i Ukraina har också lett till att exporten av spannmål minskat, framför allt till världens fattigaste länder. Torkan i Indien och Pakistan har förvärrat detta problem.
Senvåren brukar vara den perioden på året då värmen är som värst i Indien och Pakistan, därefter följer det svalkande monsunregnet. Men i år blev monsunen ingen lättnad för folket på subkontinenten. Den extrema vårvärmen har gjort monsunregnen extra kraftiga, och antalet döda under monsunsäsongen har bara i Pakistan överstigit tusen personer.
Efter de våldsamma skyfallen ligger en tredjedel av landet nu under vatten, och mer än 30 miljoner människor är direkt drabbade. Samtidigt är mer vatten påväg ner mot Pakistan från Indusflodens källor högt uppe i Himalayabergen.
Värmen når Europa
Det är inte bara de fattigaste delarna av världen som påverkats av klimatförändringarna under årets sommar. Södra och sydvästra Europa var de delar av världen där medeltemperaturen klättrade som högst över det normala under den europeiska värmeböljans topp i mitten av juli. I Storbritannien visade termometern för första gången över 40 grader, men också på Irland, i Portugal och i västra Frankrike noterades nya värmerekord.
Rekordstora och rekordmånga skogsbränder har härjat. I Storbritannien hade man redan i mitten av augusti haft 745 skogsbränder, jämfört med 247 totalt under hela 2021. I Bordeauxregionen i Frankrike bekämpade över tusen brandmän en enorm brand som tvingade tiotusentals människor att fly från sina hem. Till BBC sade Jean-Pierre Le Cunff, taktisk chef för brandkåren i Haute-Garonne regionen:
”Jag har varit brandman i 40 år och jag har aldrig sett en liknande brand, nu väntar vi bara på regn, på snö, på vintern, på gud.”
Den brittiska motsvarigheten till SMHI, Met Office, tog 2020 fram modeller för hur vädret skulle kunna se ut år 2050: sommartemperaturer på runt 40 grader. Men istället för att dröja ända till 2050 kom en sådan värmebölja redan denna sommaren. ”Jag tycker det är väldigt skrämmande. Det är verkligen en varningsklocka…” säger Dr Lizzie Kendon, en ledande forskare på Met Office.
I Science varnar nu flera forskare för att ett antal kritiska brytpunkter är nära att passeras. Om Grönlandsisen smälter eller permafrosten på tundran tinar kan det leda till en dominoeffekt där förändringen blir oåterkallelig och den globala uppvärmningen accelererar. Det skulle också kunna leda till att Golfströmmen förändras, något som i sin tur starkt skulle påverka det europeiska klimatet. Med andra ord kommer extremvärme, torka, översvämningar eller till och med köldknäppar att bli allt vanligare om vi inte gör något åt klimatförändringarna.
Socialism enda lösningen
Trots långa klimatkonferenser och alla fina ord från politikerna händer ingenting. Utvecklingen går tvärtom i fel riktning: förra året ökade koldioxidutsläppen i Sverige med 4 procent. Det är uppenbart att politikerna och det system de försvarar, kapitalismen, inte kan lösa den globala uppvärmningen eller några andra av de miljöproblem vi står inför.
Enligt en rapport från The Guardian är 100 företag ansvariga för 71 procent av alla världens utsläpp sedan 1988. En bra början vore att förstatliga dessa företag och ställa om deras produktion till att producera på ett miljövänligt sätt.
Vi behöver också stora investeringar i förnybar energi. I en artikel i Forbes förklarar Mehran Moalem, professor vid Berkeleyuniversitetet att om man täckte 1,2 procent av Saharas yta med solpaneler skulle det räcka för att tillfredsställa hela världens energibehov.
Ett sådant projekt skulle dock kräva att hela världen går samman och gör en gemensam plan för hur vi ska producera vår energi. Detta är något som dagens kapitalism aldrig skulle klara av: konkurrensen mellan storföretag och mellan länder om marknadsandelar gör det omöjligt.
Klockan tickar men vi har fortfarande tid att lösa klimatkrisen. Men det förutsätter att vi ersätter kapitalismen med en globalt planerad socialistisk ekonomi för att lösa mänsklighetens problem. Gör vi det i tid kommer vi garanterat ha en framtid värd namnet för oss och de kommande generationerna.