Foodoras kollektivavtal – så bra som det framställs?

av Miranda Hedlund och Thea Wilhelmsson
Foto: Kai Pilger/Unsplash

"Banbrytande" kallade Transports förbundsordförande Tommy Wreeth det kollektivavtal som Foodora skrev under i februari 2021. Det var första gången ett gig-företag i Sverige skrev på ett avtal. Men är verkligen kollektivavtalet så bra som det framställs?

Kollektivavtalet innebär att alla cykel- och mopedbud ska få årliga löneökningar, skydd om de skulle skada sig eller sin utrustning, en liten ersättning för underhåll av cykel och arbetskläder, och en reglerad minimilön. Även rätt till försäkring och pension ingår.

Problemet är att den nya garanterade grundlönen på minst 70 kr i timmen, plus 20 kr för varje leverans, kan innebära en lönesänkning för de bud som varit anställda sedan innan avtalet slöts, då de fick större ersättning per leverans utan grundlön. Arbetare som tidigare exempelvis tjänade 300 kr på fyra leveranser kan nu tjäna 150 kr för samma arbete. Lönen blir med andra ord mer förutsägbar och konsekvent nu, men den totala summan riskerar att minska för många. Detta samtidigt som Foodora haft rekordår – de femdubblade sina intäkter under 2020 och expanderade till att nu ha bud på 50 platser runtom i Sverige.

Dessutom är det långt ifrån alla Foodoras arbetare som omfattas av avtalet. Nästan samtliga Foodoras bilbud och lageranställda är anställda av andra bolag, Hungry Delivery respektive Hero Dmart, med samma ägare som Foodora – men avtalet omfattar bara de som är anställda av Foodora. Enligt facket uppgår de som levererar mat med bil till nästan 2000 arbetare, inte långt ifrån de 2500 som levererar med cykel eller moped. Med andra ord saknar nästan hälften av matbuden fortfarande kollektivavtal. Då de flesta nyanställda varit lagerarbetare och bilbud innebär det att det snart kan vara en majoritet som är utan kollektivavtal.

Enligt Lars Karlsson, ombudsman på Transport och som var med vid förhandlingarna, var den ursprungliga planen att bolagen skulle slås ihop. Istället behölls de separata bolagen och alla bilbud flyttades över till Hungry Delivery. Detta var utan tvekan ett svar på kollektivavtalet, ett sätt för Foodora att fortsätta ha billiga anställningar utan kollektivavtalet för att undgå ansvar, garantier och kostsamma försäkringar. Bolagen är i grunden desamma: de har till och med samma vd, Hans Skruvfors.

Detta agerande verkar ha förvånat Transports förbundsordförande, Tommy Wreeth, som ansåg det vara "oseriöst" av Foodora. "Det rimliga om man vill framstå som ett seriöst bolag hade varit att göra tvärtom, fusionera bolagen och se till så att alla anställda hade täckts av ett kollektivavtal", sade han till SVT.

Men i själva verket hade man knappast kunnat förvänta sig något annat: Målet för ett kapitalistiskt företag är att maximera vinsten, inte att deras arbetare ska må bra och ha en skälig lön. Det är ur detta – att arbetarnas och kapitalisternas intressen är rakt motsatta – som klasskampen uppstår. Men denna insikt måste återerövra fackföreningsrörelsen. Med klasskampens metoder kan man uppnå betydligt mer resultat än med den samförståndsanda som dominerar i fackföreningstoppen. Det är klasskampens metoder som krävs för att ta kampen vidare för att se till att alla arbetare – oavsett anställningsform – ska ha kollektivavtal och få högre löner som gör att det faktiskt lönar sig att ha ett kollektivavtal.

Och i slutändan borde fackföreningarna kämpa för ett samhälle fritt från kapitalister som ständigt söker pressa ned arbetarnas löner och försämra deras villkor. Ett samhälle utan otrygga gig-jobb. Ett socialistiskt samhälle.

  

 


 

PRENUMERERA PÅ REVOLUTION

Om du gillar den här artikeln, teckna en prenumeration på Revolution. För endast 379 kr får du 12 nr av Revolution med 20 sidor välmatade med marxistiska analyser av klasskampen i Sverige och internationellt.

Du kan också ge en donation.