Göteborg sade ifrån mot klimatpolitiken – med 2500 andra platser i världen

av Anders Nord Hilfing och Sigrid Wikström

Med anledning av klimattoppmötet COP21 i Paris som inleddes den 30 november arrangerades en manifestation på Gustav Adolfs torg i Göteborg under söndagen. Vi var 4 000 som trotsade det regniga och blåsiga vädret i Göteborg. Demonstrationen var en del av ett globalt initiativ att demonstrera samtidigt för en hållbar klimatpolitik. På nästan 2500 platser, bland annat i London och Paris, och bara i Sverige på över 30 orter.

Från Revolution var vi fyra kamrater som var på plats i Göteborg och sålde tidningar och samtalade med deltagare. De människor vi kom i kontakt med uttryckte ett stort missnöje med den rådande klimatpolitiken, och framförallt bristen på reella initiativ för att råda bot på den alltmer påtagliga klimatkrisen. Även om stämningen på Gustav Adolfs torg var positiv fanns det visst tvivel angående vad som kan åstadkommas på toppmötet i Paris, som en av deltagarna uttryckte det - "om det inte görs nåt nu, så är det försent."

Manifestationen gick vidare från Gustav Adolfs torg i ett demonstrationståg till Götaplatsen, där det avslutades med tal och musik. Initiativet till manifestationen togs av nätverket Klimatsamling bestående av bland annat Jorden Vänner, Naturskyddsföreningen, Transportarbetarförbundet, Greenpeace och diverse andra organisationer. Syftet med demonstrationen var att sätta press på politiker och makthavare så att de tar sitt ansvar för att komma överens om en progressiv klimatsmart politik på COP21-mötet.

Med detta i åtanke var det slående att inga politiker närvarade trots det hot som klimatkrisen utgör för hela mänskligheten. Att döma av deras frånvaro verkar det som om miljöfrågor inte står högt på den svenska politiska dagordningen. Att de borgerliga partierna i första hand skyddar företagens vinster, och inte en hållbar produktion, är inget att bli förvånad över. Men arbetarrörelsen var också frånvarande – och vilka ska kunna sätta sig upp mot kapitalisternas rovdrift, om inte arbetarna genom sina partier och fackförbund? Transportarbetarförbundet var det enda fackförbundet som närvarade, vilket var föredömligt – men som också gjorde frånvaron av andra delar av arbetarrörelsen ännu mer uppenbar.

Vi marxister delar miljörörelsens analys av att ekonomisk tillväxt i dess nuvarande profitgiriga, kapitalistiska form är oförenligt med att avvärja en global klimatkatastrof. De ekologiska avtryck som kapitalismen med förödande konsekvenser lämnar efter sig, i form av miljökatastrofer, växande koldioxidutsläpp och så vidare, är en följd av den jakt på profit som finns inbakad i det kapitalistiska systemet. Det råder inget tvivel om att vi med hjälp av miljövänlig teknik skulle kunna ställa om till en hållbar produktion – om vi hade makten över produktionen. Men med fortsatt kapitalistisk rovdrift kommer vi att skapa en obeboelig planet – eftersom kapitalismen styrs av vinst, och inte av några rationella argument om att ta hand om den planet som vi lever på.

Därför kan kampen för ett hållbart samhälle inte reduceras till enskilda lagar eller regleringar, eller att individer eller grupper ska ändra livsstil eller konsumtionsmönster. Hur vi som individer väljer att konsumera kan inte rädda klimatet och att framhålla detta som sättet att bekämpa miljöförstöringen är att lägga skulden på den arbetarklass som inte har makten över produktionen eller samhället, och gör det möjligt för politiker och företagsledare att skylla bort sitt agerande på vanliga människors konsumtionsmönster. Vinsten som grundläggande drivkraft, och som då hela tiden motiverar kapitalisterna att komma runt regleringar och lura på oss till meningslös konsumtion, kommer att bestå.

Det som krävs är en kamp mot hela det ekonomiska systemet – så att vi kan ersätta kapitalismens rovdrift med en rationell plan över ekonomin, som beslutas demokratiskt. Det krävs helt enkelt en socialistisk politik för att kunna ta hänsyn till människans beroendeställning till naturen. Därför behöver arbetarrörelsens ledare, både för facken och partierna, vara med och ta en ledande roll i kampen mot det här skeva, nersmutsande systemet och för en socialistisk revolution – först i en socialistisk, det vill säga en planerad ekonomi under arbetarnas demokratiska kontroll, kan vi ställa om produktionen till att bli hållbar och förhindra den klimatkatastrof som nu står för dörren.

  

 


 

PRENUMERERA PÅ REVOLUTION

Om du gillar den här artikeln, teckna en prenumeration på Revolution. För endast 379 kr får du 12 nr av Revolution med 20 sidor välmatade med marxistiska analyser av klasskampen i Sverige och internationellt.

Du kan också ge en donation.