Historia & Teori

Inflationen och kampen för löneökningar

av Fredrik Albin Svensson

För arbetare världen över orsakar prisökningarna att levnadskostnaderna ökar på ett katastrofalt sätt. I Sverige har borgarklassen dragit igång en kampanj för att hindra arbetare från att kräva kompensation, med argumentet att löneökningar bara gör inflationen värre. Detta är det svar arbetarrörelsen borde ge.

Marxism och anarkism

av Alan Woods

17 september 2011 bröt den första Occupy Wall street-protesten ut under parollen "We are the 99%". Detta satte fingret på att en procent av USA:s befolkning ägde mer än de resterande 99 procenten tillsammans. Inom tre veckor hade protesterna spridit sig till över 600 områden i USA och totalt 82 olika länder. Men dominerad av anarkistiska metoder och i ändlösa diskussioner hade rörelsen i praktiken dött ut redan vid årets slut. Denna text skrevs av den brittiske marxisten Alan Woods mitt under händelserna, och ger ett heltäckande revolutionärt svar på anarkismens idéer.

Revolutionerna 1848 och hoppet om den proletära revolutionen

av Rob Sewell

Den 24 februari 1848 bröt revolutionen ut i Frankrike, och spred sig som en löpeld genom Europa.

Var är revolutionen? Behovet av ett revolutionärt ledarskap

av Alan Woods

I denna artikel ställer Alan Woods en fråga som är extremt relevant för alla revolutionärer: om kapitalismen är ett döende system, varför har det fortfarande inte störtats? Svaret på den frågan leder också fram till de lagar som styr revolutioner och klassmedvetandets utveckling, och den avgörande roll som den subjektiva faktorn – det revolutionära ledarskapet – spelar i den historiska processen.

Till de amerikanska bolsjevik-leninisterna

av Leo Trotskij (1929)

Leo Trotskij skrev följande brev 1929, efter att han kommit till Turkiet dit han tvingats i exil från Sovjetunionen. Detta är det första brev han skickade till de amerikanska trotskisterna. På ett par korta rader ger Trotskij den amerikanska vänsteroppositionen utmärkta råd. Han förklarar behovet av att bygga en revolutionär kärna med järndisciplin som inte bygger på byråkratiskt "kommenderande", utan på medveten övertygelse. För att göra detta, förklarar han, måste oppositionen bryta med den amatörmässighet som präglat den amerikanska rörelsen – både socialistpartiet och kommunistpartiet. Oppositionen måste i stället basera sig på självuppoffrande klasskämpar, som den mer än någon annanstans kommer att hitta bland de mest kuvade och förtryckta lagren i det amerikanska samhället.

Metallstrejken 1945

av Martin Oscarsson

Dagens situation har många likheter med den som rådde vid tiden för metallstrejken, och det finns många lärdomar att dra. Även i dag har ledningen hållit tillbaka lönekraven år efter år. Kraven ökar på att ledningen ska ta strid, och inom de närmaste åren är en ny förbundskonflikt fullt möjlig. Liksom på 20‑, 30‑ och 40‑talet kommer också kraven på medlemsinflytande i avtalsrörelserna bli en huvudfråga. Det gäller i dag att få en ledning som är beredd att kämpa för medlemmarna.

Connolly och påskupproret 1916

av Ted Grant, april 1966

Det är omöjligt att förstå påskupproret utan att först förstå idéerna hos dess ledare, James Connolly, som såg sig som en marxist och baserade sig på idéerna om internationalism och klasskamp. (Skrivet av Ted Grant 1966 under 50-årsfirandet av resningen.)

Om demokratisk centralism och regimen

av Leo Trotskij (1937)

Från en amerikansk internbulletin i december 1937, innan bildandet av Socialist Workers Party (USA).

Att återta Rosa Luxemburgs revolutionära arv

av Marie Fredriksen

Rosa Luxemburg föddes den 5 mars 1871. Av en slump var detta samma år som arbetarna i Paris reste sig och upprättade Pariskommunen: arbetarklassens första försök att gripa makten. Lyckoruset vid Pariskommunens invigning blev kortlivat. Efter ett par månader krossades Kommunen av den härskande klassen i ett kontrarevolutionärt inferno av blod och kulor. Efter att Kommunen tillintetgjorts mördades 30 000 arbetare under la semaine sanglante ("den blodiga veckan").

Därför är vi kommunister

av Revolution (IMT)

542 svenska miljardärer äger i dag lika mycket som sex miljoner svenska vuxna tillsammans. Dessa några hundra kapitalister utgör kärnan i den svenska borgarklassen. Vi är kommunister, eftersom vår avsikt är att expropriera deras egendom och sätta den i arbetarklassens händer.

Prenumerera på innehåll