Historia & Teori

"Några socialister har på sistone inlett ett regelrätt korståg mot vad de kallar auktoritetsprincipen. De behöver bara säga, att den och den handlingen är auktoritär, för att fördöma den. Detta summariska tillvägagångssätt drivs i ett sådant missbruk, att det är nödvändigt att se lite närmare på frågan." - Friedrich Engels, 1873

Vi publicerar här en text från 1999 av Ted Grant där han förklarar att arbetarklassen behöver en massorganisation i kampen emot borgarklassen, och därför tenderar att i revolutionära situationer röra sig genom dess traditionella massorganisationer. Nya massorganisationer uppstår som ett resultat av masskampen i en revolutionär situation, och skapas inte av små grupper av revolutionärer. Marxisternas uppgift är därmed inte att bygga "det nya masspartiet" och försöka konkurrera med arbetarpartierna. Uppgiften är att kämpa för marxismens idéer inom massorganisationerna och bygga marxismens styrkor.

I dag är vi vana vid att minst hälften av världens befolkning lever under ett förtryck på grund av deras kön – för att de är kvinnor. Sexualiserat våld, sämre arbetsförhållanden och lägre löner, bördan av hemarbete och manlig dominans ses som något naturligt som alltid existerat i en eller annan form. Men forskning visar tvärtom att under majoriteten av människans historia har vi levt under jämlikhet – utan könsförtryck, klasser och stat.

Idag, 8 mars, är det den internationella kvinnodagen. Därför publicerar vi här denna korta text om arbetarkvinnans situation, skriven av Lenin år 1913.

Denna artikelserie skrevs av en dansk marxist till hundraårsjubileet av den internationella kvinnodagens grundande 1911. Då deltog 99 kvinnor från 17 olika länder i en internationell socialistisk kvinnokonferens i Folkets Hus i Köpenhamn. Den första delen av denna artikelserie handlar om detta möte, ursprunget till kvinnoförtrycket i klassamhället, samt hur kapitalismen lägger den materiella grund som gör att kampen för kvinnors frigörelse kan angripas som en del av arbetarklassens kamp för hela mänsklighetens frigörelse från klassförtryck.

Marxismens idéer och behovet av ett revolutionärt parti är inte något som någon enskild person bara har hittat på, utan är slutsatser som följer av studier av historien – klasskampens historia. Man talar ofta i detta avseende om det revolutionära partiet som klassens kollektiva minne, och vår uppgift är att lära oss historiens lärdomar för att förbereda för de revolutionära händelser som äger rum idag och i framtiden.

Nationsfrågan – det vill säga, förtrycket av nationer och nationella minoriteter, som har karaktäriserat kapitalismen från dess uppkomst till idag – har alltid haft en central position i den marxistiska teorin. Också här avslöjar historiematerialismens metod den skenbart "naturliga" roll som nationen intar som ett uttryck för det mänskliga samhället. Nationer har verkligen inte alltid existerat, och kommer inte alltid att existera i framtiden.

Trots att fascism hela tiden diskuteras är det väldigt lite som sägs om fascismens rötter och hur man kan stoppa den från att nå framgång igen.

Diskrimineringen och förtrycket av kvinnan är en beståndsdel i klassamhället, av sådan vikt att Engels till och med hänvisade till det som "det första klassförtrycket". Tillsammans med själva klassystemet, framstår kvinnoförtrycket ofta som någonting naturligt, oföränderligt och evigt, eftersom det har funnits så länge. Men marxismen är en historisk vetenskap som ägnar sig åt att förstå de grundläggande förändringar som samhället går igenom. Marxister kan inte låta sig nöjas med bekväma fördomar.

Radikala ungdomar som vill förstå hur man ska förändra det moderna samhället tenderar att se marxismen och anarkismen som likvärdiga. Frågan är vilken filosofi, eller kombination av dem, som har de bästa svaren.