Historia & Teori

Mellan åren 1918 och 1923 var Tyskland inne i en revolutionär process. Arbetarklassen hade under flera tillfällen kunnat ta makten om det bara haft det rätta ledarskapet. Detta är första delen av två i en artikelserie om den tyska revolutionen och behandlar åren 1918 och 1919.

Rosa Luxemburg skrev detta program i december 1918, ett par dagar innan bildandet av Tysklands kommunistiska parti, efterföljaren till Spartakusförbundet. Läsaren kommer omedelbart inse att detta är ett upprop för ett socialistiskt Tyskland.

Den 18 mars var det jubileum för Pariskommunens födelse, där arbetarklassen för första gången i historien tog makten. Med anledning av detta återpublicerar vi detta klassiska verk av Leo Trotskij om kommunens lärdomar.

Den internationella kvinnodagen firas varje år den 8 mars som en protest mot det förtryck som drabbar runt hälften av världens befolkning, av ingen annan anledning än att de är just kvinnor. Det är ett förtryck som drabbar alla kvinnor oavsett klasstillhörighet, på ett ekonomiskt, sexuellt, kulturellt, politiskt och socialt plan. Men det kommer inte, som dagens 8 mars firande ibland antyder, ske genom att vi enar alla kvinnor oavsett klasstillhörighet – det kommer ske genom revolution, genom att arbetarklassen tar makten.

En bonapartistisk regim styr med diktatoriska medel och balanserar mellan olika klasser och grupper i samhället för att säkra sin makt. För att förstå hur bonapartism uppstår krävs en analys av statens roll.

Enligt marxismen är staten i grund och botten en våldsmakt, vars kärna är polisen, rättsväsendet och militären och dess roll är att dämpa klassmotsättningarna i samhället och bevara det rådande ekonomiska systemet. Staten är därför sammankopplad med klassamhället.

Långt tillbaka i historien fanns ingen statsmakt; en kvarleva från denna tid var prärieindianernas samhälle i Nordamerika innan de vita kolonisatörernas erövring. Följaktligen kommer staten att vara överflödig i ett framtida klasslöst samhälle.

Avanti återpublicerar här en marxistisk klassisker, för att sprida marxismens idéer och inspirera våra läsare till egna vidare studier i marxismen. Det finns ingen bättre plats att börja än hos de marxistiska klassikerna: Marx, Engels, Lenin och Trotskij. Leo Trotskij var den ryska revolutionens främsta ledare vid sidan av Lenin. I denna text från november 1931 förklarar han vad som egentligen kännetecknar en revolutionär situation. Med två länder på den europeiska kontinenten: Grekland och Spanien, i utdragna förrevolutionära kriser, är denna text mer aktuell än på länge.

Vi publicerar här två videoupptagningar av diskussionen om den italienska "heta hösten" 1969, som ägde rum på International Marxist Tendencys världsskola i Grekland 2013. Diskussionen inleddes av Claudio Belotti från den Italienska sektionen.

Den ryska revolutionen är den största och viktigaste händelsen i vår historia. Det var första gången som arbetarklassen omkullkastade kapitalismen och ersatte den borgerliga staten med en egen stat. Sovjetunionen och den planerade ekonomin visade, trots sina problem och brister, på den inneboende styrkan som finns i en arbetarstat; ett samhälle där alla människors förmågor kan tillvaratas och utvecklas för samhällets bästa.

Vår historia är full av erfarenheter av revolutionär kamp. Den lär oss nödvändigheten av ett revolutionärt marxistiskt parti för den revolutionära processen. Därför publicerar vi här en text av Trotskij - för att lära oss om de problem som den spanska revolutionen fick lida på grund av problem med det proletära ledarskapet - en analys av den Spanska revolutionen och analyser av partiets roll och ledarskapets betydelse i en revolution.

Avanti publicerar här ett videoföredrag om Marxismens relevans idag. Marxismen har alltid varit en attackerad vetenskap och stått under en ständig smutskastning från borgerligheten. Åren efter Sovjetunionens fall fick den reaktionära borgerliga vetenskapen vatten på sin kvarn och deklarerade marxismens och kommunismens död.