Historia & Teori
Civilisation, barbari och marxismens historiesyn
I postmoderna texter framställs historien som en rad meningslösa, oförklarliga och slumpartade händelser eller tillfälligheter. Men en närmare granskning visar ett tydligt utvecklingsmönster som sträcker sig ända tillbaka till det mänskliga samhällets gryning. Att förstå dess lagar är nödvändigt för alla som menar allvar med att förändra världen. Följande text, skriven av Alan Woods, publicerades första gången för över tjugo år sedan, men är, om möjligt, mer aktuell nu än då.
Klass, parti och ledarskap – hur organiserar man en revolution?
Kapitalismen kan inte längre föra mänskligheten framåt. Arbetarklassen borde ha störtat det här systemet för länge sedan. Varför har den inte redan gjort det? Denna artikel, baserad på ett tal från Montreal Marxist Winter School 2021, utforskar ledarskapets och det revolutionära partiets roll i ljuset av lärdomarna från arbetarrörelsens historia.
Klassamhällets uppkomst
När man ser fattigdomen, slaveriet och förtrycket som plågar mänskligheten i dag, är det lätt att tro att dessa fasor funnits lika länge som det funnits människor. I tusentals år har vi ju trots allt fått höra av kungar, präster och filosofer att detta ligger i människans natur. Men den som på allvar studerar vår tidiga historia märker snart att sanningen är raka motsatsen. Under nästan hela vår arts existens har vi levt i kommunistiska jägar- och samlarsamhällen, utan vare sig herrar eller härskare.
Hälsningsmeddelande till den bayerska rådsrepubliken
Den 13 april 1919 utropade sovjetkongressen i Bayern att arbetarna hade tagit makten. Beskedet gick som en chockvåg över hela världen, världsrevolutionen såg ut att ligga inom räckhåll. I Ryssland hotades revolutionen av ett blodigt inbördeskrig, men trots det tog Lenin sig tid att skriva ett brev till den bayerska rådsrepubliken och ge sina råd om vilka åtgärder de borde anta.
Vad gör oss till människor?
Modern vetenskaplig forskning har identifierat de avgörande fysiska, neurologiska och genetiska skillnaderna mellan människor och våra biologiska förfäder. Den mänskliga hjärnan skiljer ut sig på ett kvalitativt sätt genom de delar som hanterar abstrakta resonemang, socialt beteende och arbete med händerna. Denna upptäckt är ytterligare belägg för den förklaring av människans evolution som Friedrich Engels lade fram i artikeln "Arbetets andel i apans förvandling till människa".
