Historia & Teori

I november 1918 bröt revolutionen ut i Tyskland. På våren 1919 lyckades arbetarklassen ta makten och utropa en bayersk rådsrepublik. Under sin korta heroiska existens var republiken tvungen att inte bara hantera en öppen kontrarevolution, utan även följderna av sin egen bristande erfarenhet. Som Florian Keller från den österrikiska sektionen förklarar, hör dessa händelser till de mest inspirerande inslagen i den tyska revolutionen 1918–23. Lärdomarna därifrån är ovärderliga för dagens revolutionärer.

Städerskestrejken 1974–75 var en vild strejk bland städare på Allmänna svenska städning AB (ASAB). Den började på Domnarvets järnverk i Borlänge men spred sig snabbt till Malmberget, Skövde och vidare. Mot sig hade de inte bara sina arbetsgivare utan också sitt eget fackförbund och staten.

"Vänstern behöver ett nytt narrativ", en ny berättelse. Denna idé har i dag fått fäste bland många inom vänstern som försöker bygga ett alternativ till de dominerande borgerliga partierna. Men vad innebär idén om ett "nytt narrativ"? Och kan det hjälpa arbetarklassen och unga framåt? Yola Kipcak från Internationella Marxistiska Tendensen (IMT) i Österrike, förklarar att man inte kan ersätta klasskampen med ordlekar.

Internationella Arbetarassociationen - som senare skulle kallas Första internationalen - grundades den 28 september 1864 i St. Martin's Hall i London. Här följer Marx berömda inauguraladress. Målet var att grunda en internationell kamporganisation för arbetarklassen.

Postmodernismen är en formlös filosofisk tankeskola som blev framträdande under efterkrigstiden. Från att vara en marginell rörelse har den vuxit till att bli en av de dominerande skolorna inom den borgerliga filosofin och genomsyrar stora delar, om inte majoriteten, av den akademiska världen i dag. I denna artikel analyserar Daniel Morley och Hamid Alizadeh olika aspekter av postmodernismen ur ett marxistiskt perspektiv.

I de borgerliga medierna framställs Afghanistan i dag som ett land där det enda som finns är islamistisk fundamentalism, jihad, krigsherrar och knarkkarteller. Men även om dessa fasor är ett tragiskt inslag i vardagen i Afghanistan i dag har det inte alltid varit fallet. För fyrtio år sedan lyckades en revolution nästan med att skaka landet ur sin underutveckling, bara för att kastas tillbaka efter en imperialiststödd, fundamentalistisk kontrarevolution. För att förstå dagens situation och de reaktionära styrkornas framväxt i Mellanöstern måste man förstå den afghanska Saurrevolutionens uppgång och fall.

Sommarvädret 2021 har varit bland det mest extrema hittills. Och det är kapitalisterna, inte vädergudarna, som bär skulden.

För ett par år sedan gjorde BBC dokumentärserien "Masters of Money" som undersökte de teorier som fördes fram av tre stora namn inom ekonomin: Keynes, Hayek, och Marx. I denna artikel prövar vi deras idéer mot kapitalismens nuvarande kris för att se om någon av deras teorier har lösningar på de problem som samhället står inför i dag.

Den 24–27 juli samlades mer än 2800 marxister från över 50 länder online för att delta på världskongressen för Internationella Marxistiska Tendensen (IMT). Kongressen bubblade av entusiasm och självförtroende. Känslan av att vara nära sammanbundna i en internationell revolutionär organisation präglade alla fyra dagar, trots de avstånd som skilde oss åt.

"Det är inte fråga om att 'annektera' proletariatet, varken för partiet eller för fackföreningarna ... det är en fråga om att vinna proletariatets förtroende." Denna viktiga artikel skrevs 1923, omedelbart efter Kommunistiska internationalens fjärde kongress. Den ryska marxisten Trotskij för en kamratlig diskussion med de franska syndikalisterna om förhållandet mellan arbetarklassen, dess parti och dess fackföreningar.