IMT i Vitryssland: “Varför har massorna tappat tron på Lukasjenkos regim?”

av IMT-kamrater i Vitryssland och Ryssland (Översättning: Sofie Carlson)
Bild: Homoatrox/Wikipedia Commons (CC BY-SA 3.0)

Detta uttalande om situationen i Vitryssland (Belarus) är skrivet av IMT-kamrater på plats som deltar i protesterna. För en politisk generalstrejk! Ned med Lukasjenkoregimen För socialism och verklig demokrati!

Som marxister förstår vi att den politiska kris som nu håller på att utvecklas i Vitryssland inte är någon slump eller följden av några främmande länders inverkan. Det är en konsekvens av den socioekonomiska kris som landet drabbats av under de senaste åren. Sedan mitten av 1990-talet, när Lukasjenko stoppade privatiseringen av ekonomin och behöll statliga bolag och delar av den planerade ekonomin, har Vitryssland varit den enda stabila ekonomin i det forna Sovjetunionen. Men erfarenheterna från nittonhundratalet visar att statliga bolag utan planekonomi och inom ramen för marknaden bara kan utveckla produktivkrafterna genom en enorm exploatering och utsugning av arbetarklassen.

De attacker mot arbetare, och särskilt de som driver egen firma (ofta de mest förtryckta), som Lukasjenkos regim under de senaste åren gjort är ett symtom på det. Den bonapartistiska regimens relation med delar av byråkratin och den nationella borgarklassen, som förespråkar privatisering och en full integrering av landet i världsimperialismen, har alltmer börjat surna. De behöver varken Lukasjenko eller hans klick och har bestämt sig för att störta hans regim.

Å andra sidan har åtstramningspolitiken och attackerna mot arbetarklassens rättigheter och dess organisationer gjort att Lukasjenko tappat det passiva majoritetsstöd han tidigare åtnjutit. Attackerna mot arbetarklassens intressen har kommit till uttryck genom privatisering, höjandet av pensionsåldern, avskaffandet av socialbidrag, försämringar av arbetsrätten, och så vidare. Under de rådande omständigheterna är det bara en tidsfråga när Lukasjenkos bonapartistiska regim kommer att falla.

Lukasjenkos fall behöver dock inte nödvändigtvis leda till en seger för förespråkarna av en fri marknad och fullständig privatisering. Arbetarklassen i Vitryssland har under de senaste dagarna visat sin styrka och vilja att kämpa för sina rättigheter, och det enda som saknas är politiskt ledarskap.

Vi vet att den kommunistiska rörelsen i Vitryssland är delad, inte baserat på ideologiska principer, utan baserat på sin lojalitet med Lukasjenko och hans klick. Båda sidor är fast i realpolitikens träsk där de accepterar att välja mellan pest eller kolera och frågan om en social revolution helt övergivits. Vi tror dock att det som händer just nu bara är början på en revolutionär process som vid rätt tillfälle kommer att leda den vitryska arbetarklassen till ett historiskt skede under ledningen av ett revolutionärt marxistiskt parti. När det väl händer kommer den proletära revolutionen snabbt även att spridas till Ryssland, Ukraina, Litauen, Polen och andra länder. Utvecklingen av en revolutionär situation är ofrånkomlig och nu mer än någonsin handlar allt om den subjektiva faktorn: ett genuint kommunistiskt parti som kan leda arbetarklassen till en socialistisk revolution.

Det är tydligt för oss att ett sådant parti inte kan byggas på Vitrysslands befintliga vänsterorganisationer med deras programmatiska och politiska begränsningar. Men med en grund i den genuina marxismen, de idéer som Internationella Marxistiska Tendensen har försvarat i åratal, är det helt och hållet möjligt att bygga en sådan organisation. Om en sådan organisation byggs kan den, med rätt taktik, vinna massorna och förändra inte bara Vitrysslands öde utan hela mänsklighetens!

Vad händer i Vitryssland och vad kommer härnäst för massorna?

Lukasjenkos bonapartistiska regim har gått in i ett skede av politisk kris som förr eller senare kommer leda till att hans regim omkullkastas. Alla möjligheter till en fredlig övergång genom val försvann under natten mellan den nionde och tionde augusti när rösterna skulle räknas, då förfalskningen av resultatet var uppenbart och regimens säkerhetsapparat utövade brutalt våld som tillsammans med det pågående polisvåldet endast eskalerade situationen.

Regimens kris orsakades inte bara av dess förtryck av grundläggande demokratiska rättigheter, som arbetares rätt att organisera sig fackligt och politiskt, utan även av den dalande levnadsstandarden, som främst drabbat lönearbetare. Attackerna mot arbetarklassen från regimen tar sig uttryck i sänkta bidrag, lagstiftning mot "parasiter" och försämrad arbetsrätt vilket speglar världskapitalismens kris på en nationell nivå. De som försöker se Vitryssland som en fortsättning på den sovjetiska planekonomin misstar sig. Privatisering av företag och avreglering av priser har varit något den nuvarande regimen strävat efter under en lång tid.

Massorna är inställda på en politisk revolution, vars innehåll är en övergång till en borgerlig demokrati.

Naturligtvis stöttar vi massornas krav på demokratiska rättigheter, och särskilt skapandet av en gynnsam miljö för arbetarklassen att försvara sina rättigheter både ekonomiskt och politiskt.

Men vi varnar dock arbetarklassen för att ha några illusioner om deras ekonomiska situation under den borgerliga demokratin. Etablissemanget kommer inte att sätta stopp på nedskärningspolitiken. Under de rådande omständigheterna kommer den borgerliga demokratins löften att vara otillräckliga för att inrätta en sann demokrati. Den nuvarande oppositionens politiska ledning kommer endast att fortsätta den nuvarande regimens nedmonteringen av arbetarnas rättigheter. Samma ledning hade gladeligen kapitulerat till regimen så länge en överenskommelse mellan dem gjorts. Vi marxister vet att det endast finns en konsekvent revolutionär klass som i vår tid är kapabel att i grunden omforma samhället världen över, och det är arbetarklassen.

Arbetarklassens, och i synnerhet industriarbetares, medverkan i politisk strejk visar vilken viktig roll de spelar i kampen för en progressiv samhällelig förändring. Utöver kampen för demokratiska rättigheter måste arbetarklassen och dess representanter strida mot de arbetarfientliga åtgärder som har genomförts och som kommer att fortsätta genomföras, som försämringen av arbetsrätten, privatiseringen av statligt ägda företag och alla nedskärningar.

Under det nuvarande politiska systemet lever arbetarna under konstant hot och för att kunna skydda sina intressen måste de gå från defensiva till offensiva strategier. Arbetarna måste bilda sina egna politiska organ, i form av arbetarråd, och en arbetarmilis för att upprätthålla den allmänna ordningen. Det är den enda långsiktigt hållbara vägen framåt. Allt annat kommer att leda till katastrof.

Vi fördömer de reaktionära uttalanden som kommit från vissa organisationer, ryska federationens kommunistiska parti, kommunistiska partiet i Vitryssland med flera, som förespråkar stöd för Lukasjenkos genomruttna regim.

Vi anser att en upprepning av det som hände i Ukraina vore osannolikt dels eftersom extremhögern inte är ett inslag i protesterna, dels på grund av avsaknaden av betydande nationella och språkliga motsättningar. Antifascismen har även en folklig status i Vitryssland, ett arv från erfarenheterna av andra världskriget och den tyska fascistiska ockupationen av landet. En garanti för att förhindra att protesterna utvecklas i reaktionär riktning är ett omfattande deltagande från arbetarklassen och dess representanter.

Vi ser alla ingripanden från kapitalistiska stater som oacceptabla, särskilt från imperialistiska makter som Ryssland, EU och USA. Alla handlingar som inskränker Vitrysslands folks självbestämmanderätt är i grunden reaktionära. De inom Rysslands vänster som uttalar sig mot landets självbestämmanderätt har medvetet eller omedvetet bytt ut antifascism mot en imperialism med en "röd" retorik.

Lukasjenkos makt är helt beroende av byråkratin när han nu förlorat massornas stöd. Det finns en stor risk att det bildas en splittring i statsapparaten där den liberala oppositionen kan komma att förhandla sig till en kompromiss med syfte att fortsätta hålla massorna borta från den politiska processen. Det kan vi inte tillåta. Politisk förändring i riktning mot demokrati och socialism måste gå så långt som möjligt.

Vi uppmanar alla som är redo för att uppta kampen för arbetardemokrati och internationell socialism att gå med i vår organisation, den Internationella Marxistiska Tendensen, för att påbörja bygget av en välförberedd och landsomfattande sektion i Vitryssland.

IMT i Vitryssland står för:

  • En politisk generalstrejk!
  • Ned med Lukasjenkos regim!
  • Mot alla arbetarfientliga åtgärder!
  • Rätt till arbetsorganisering, folkets rätt att avgöra sitt eget öde, mot politiskt förtryck!
  • Släpp alla politiska fångar fria!
  • Mot nedskärningar, privatiseringar, höjningen av pensionsåldern och otrygga anställningar!
  • För arbetarråd och genuin demokrati för majoritetens, arbetarklassens, bästa!

  

 


 

PRENUMERERA PÅ REVOLUTION

Om du gillar den här artikeln, teckna en prenumeration på Revolution. För endast 329 kr får du 10 nr av Revolution med 20 sidor välmatade med marxistiska analyser av klasskampen i Sverige och internationellt.

Du kan också ge en donation.