Historia & Teori

Sebastian Ingvarsson från Revolution (IMT i Sverige) inleder en diskussion om marxism eller postmodernism.

Fredrik Albin Svensson från Revolution (IMT i Sverige) inleder en diskussion om den kubanska revolutionen och det imperialistiska hotet.

När man ser fattigdomen, slaveriet och förtrycket som plågar mänskligheten i dag, är det lätt att tro att dessa fasor funnits lika länge som det funnits människor. I tusentals år har vi ju trots allt fått höra av kungar, präster och filosofer att detta ligger i människans natur. Men den som på allvar studerar vår tidiga historia märker snart att sanningen är raka motsatsen. Under nästan hela vår arts existens har vi levt i kommunistiska jägar- och samlarsamhällen, utan vare sig herrar eller härskare.

Den 13 april 1919 utropade sovjetkongressen i Bayern att arbetarna hade tagit makten. Beskedet gick som en chockvåg över hela världen, världsrevolutionen såg ut att ligga inom räckhåll. I Ryssland hotades revolutionen av ett blodigt inbördeskrig, men trots det tog Lenin sig tid att skriva ett brev till den bayerska rådsrepubliken och ge sina råd om vilka åtgärder de borde anta.

Stefan Kangas från Revolution (IMT i Sverige) inleder en diskussion om marxismens filosofi: den dialektiska materialismen.

Modern vetenskaplig forskning har identifierat de avgörande fysiska, neurologiska och genetiska skillnaderna mellan människor och våra biologiska förfäder. Den mänskliga hjärnan skiljer ut sig på ett kvalitativt sätt genom de delar som hanterar abstrakta resonemang, socialt beteende och arbete med händerna. Denna upptäckt är ytterligare belägg för den förklaring av människans evolution som Friedrich Engels lade fram i artikeln "Arbetets andel i apans förvandling till människa".

I november 1918 bröt revolutionen ut i Tyskland. På våren 1919 lyckades arbetarklassen ta makten och utropa en bayersk rådsrepublik. Under sin korta heroiska existens var republiken tvungen att inte bara hantera en öppen kontrarevolution, utan även följderna av sin egen bristande erfarenhet. Som Florian Keller från den österrikiska sektionen förklarar, hör dessa händelser till de mest inspirerande inslagen i den tyska revolutionen 1918–23. Lärdomarna därifrån är ovärderliga för dagens revolutionärer.

Städerskestrejken 1974–75 var en vild strejk bland städare på Allmänna svenska städning AB (ASAB). Den började på Domnarvets järnverk i Borlänge men spred sig snabbt till Malmberget, Skövde och vidare. Mot sig hade de inte bara sina arbetsgivare utan också sitt eget fackförbund och staten.

"Vänstern behöver ett nytt narrativ", en ny berättelse. Denna idé har i dag fått fäste bland många inom vänstern som försöker bygga ett alternativ till de dominerande borgerliga partierna. Men vad innebär idén om ett "nytt narrativ"? Och kan det hjälpa arbetarklassen och unga framåt? Yola Kipcak från Internationella Marxistiska Tendensen (IMT) i Österrike, förklarar att man inte kan ersätta klasskampen med ordlekar.

Internationella Arbetarassociationen - som senare skulle kallas Första internationalen - grundades den 28 september 1864 i St. Martin's Hall i London. Här följer Marx berömda inauguraladress. Målet var att grunda en internationell kamporganisation för arbetarklassen.