Historia & Teori

Nationsfrågan var avgörande för de ryska marxisterna för att kunna ena arbetarklassen från alla nationaliteter i hela Tsarryssland – detta ”nationernas fängelse”. Marxister motsätter sig varje form av nationellt förtryck, men det betyder inte att vi uppmuntrar till nationalism. Den avgörande frågan för hur vi ställer oss i varje konkret fall är alltid: på vilket sätt tjänar det arbetarklassens intressen? Denna text av Lenin är lika relevant för marxister idag som när den skrevs 1914.

Coronaviruset har utlöst den kanske djupaste krisen för kapitalismen någonsin. Under de branta fallen våren 2020 drog många paralleller till den stora depressionen på 1930-talet, med en kollaps i den globala produktionen och tiotals miljoner arbetslösa. Även om varje kapitalistisk kris har sina egna särdrag, finns det många lärdomar från den stora depressionen för dagens revolutionärer. Vi går återigen in i en stormig period av kris, instabilitet och stigande klasskamp.

Vad krävs för att gripa makten och störta kapitalismen? I dag är det exakt hundra år sedan marsaktionen i Tyskland 1921. Det uppmärksammar vi med att publicera Pierre Broués text om lärdomarna från dessa händelser.

Pariskommunen är en av de viktigaste episoderna i den franska arbetarklassens historia. Mellan upproret 18 mars och den "blodiga veckan" i slutet av maj styrdes Paris helt av arbetarklassens demokratiska organ i ett försök att ställa samhället på en helt ny grund – utan utsugning och förtryck.

"Frågan om objektiv sanning tillkommer det mänskliga tänkandet – är inte en teoretisk utan en praktisk fråga. I praktiken måste människan bevisa sanningen, det vill säga verkligheten och kraften, jordnärheten, i sitt tänkande. Striden om tänkandets verklighet eller overklighet – utan hänsyn till praktiken – är en rent akademisk fråga." (Marx, "Teser om Feuerbach", punkt två)

Krisen som inleddes 2008 avslöjade kapitalismen. Den inledde en process där miljontals unga och arbetare började ifrågasätta inte bara den så kallade "nyliberalismen", utan också kapitalismen själv. Men i stället för att driva vänstern till makten har kapitalismens kris lett till en kris inom vänstern. Vid första anblick verkar detta som en motsägelse, men om vi tittar under ytan ser vi att detta beror på den reformistiska politikens begränsningar i en period som den nuvarande.

Detta dokument antogs enhälligt på Internationella Marxistiska Tendensens världskongress i slutet av juli 2018, efter en grundlig diskussion på alla nivåer i Internationella Marxistiska Tendensen. Det publicerades ursprungligen under titeln "Marxistisk teori och kampen mot främmande klassers idéer" och syftar till att dra upp en tydlig skiljelinje mellan marxismen och en uppsättning idealistiska, postmoderna och småborgerliga idéer som har påverkat ett skikt av aktivister i akademiska kretsar och som också används på ett reaktionärt sätt inom den internationella arbetarrörelsen.

Kampen mot den sovjetiska byråkratin och Stalin började inte med Trotskij. Lenin själv såg riskerna med den framväxande byråkratin och tog upp kampen mot Stalin under sina sista år vid livet. I hans testamente så kräver han att Stalin ska avsättas som generalsekreterare och framhåller Trotskij som den mest talangfulla medlemmen i centralkommittén. Detta brev hemlighölls från partiet i årtionden.

Till marxismens försvar #7: Tio dagar som stannade Sverige: Storkonflikten 1980 – Fyrtio år senare. Med bland annat:

- Tio dagar som stannade Sverige
- Marx, Keynes, Hayek och kapitalismens kris
- Hegels logik. Utdrag ur Filosofins historia
- En international är nödvändig

1970-talet var ett avgörande årtionde såväl för borgarklassen som för arbetarrörelsen. Årtiondet inleddes med den stora gruvstrejken i malmfälten och som följdes av en våg av "vilda" strejker. Denna nya arbetarradikalism fortsatte att prägla hela årtiondet och kulminerade i den så kallade storkonflikten i maj 1980. Men mitten av 70-talet såg också ett slut på det långa kapitalistiska efterkrigsuppsvinget med den första samfällda internationella krisen 1974–75. Men inte minst innebar denna kapitalistiska kris även en kris för reformismen, som inte längre kunde ge reformer. Just storkonflikten 1980, som var ett nederlag för borgarklassen, blev paradoxalt nog också inledningen till socialdemokratins sväng högerut. Det medförde samtidigt att borgarklassen kunde börja återta initiativet och ta revansch för sitt nesliga nederlag.