Historia & Teori

Första världskriget var en nationell katastrof för Ryssland. Från fronten kom besked om nederlag efter nederlag. Den ekonomiska kollapsen ledde till brist på bröd. Massor av undernärda, hungrande och desperata kvinnor köade utanför butiker för bröd som aldrig levererades. I det ryska samhällets topp var läget däremot ett helt annat. En degenererad, absolutistisk klick styrde landet med järnhand. Förmögna aristokrater och bankirer höll fester där champagnen flödade som vatten. Tjänstgörande officerare, som borde ha befunnit sig vid fronten där deras arméer led obeskrivliga fasor, var stamgäster på dessa tillställningar där lyxprostituerade umgicks med miljonärer och hovmän.

Det är hundra år sedan den ryska revolutionen skakade den kapitalistiska världsordningen i sina grundvalar. För första gången tog de ryska arbetarna, ledda av Lenin och bolsjevikpartiet, makten i sina egna händer. Detta har den härskande klassen aldrig kunnat förlåta.

Lenin tecknar här en kort biografi över Karl Marx liv och idéer.

Tidigt på morgonen den 21 juli 1922 började en tio dagar lång strejk på Telegrafverket i Stockholm och i Göteborg. De tvåtusen extraanställda telefonisterna fick inte bara utstå arbetsgivarnas provokationer och den borgerliga pressens lögner, utan också polisvåld och strejkbryteri. De kämpade för rätten att teckna kollektivavtal och bättre löner och arbetsvillkor.

Denna artikel publicerades ursprungligen i november 1911 i Österrikes Socialdemokratiska Partis teoretiska månadstidning Der Kampf. Trotskij befann sig i exil i Österrike sedan den misslyckade revolutionen 1905, då han hade blivit vald till ordförande för sovjeten i Sankt Petersburg. Han skrev denna artikel på uppdrag av Friedrich Adler, Der Kampfs redaktör, som ett svar på att terrorismen hade börjat vinna popularitet inom delar av den österrikiska arbetarklassen.

Den 20 augusti 1940 fick Trotskijs liv ett brutalt slut då en stalinistisk agent drev in en ishacka i hans försvarslösa huvud. Bland de verk som lämnades ofullbordade fanns den andra delen av Stalin. Trotskijs Stalin. Detta verk är antagligen unikt inom den marxistiska litteraturen, i sitt försök att förklara några av de mest avgörande händelserna under 1900-talet – inte bara i termer av epokgörande ekonomiska och sociala omvandlingar – utan med utgångspunkt i psykologin hos de individer som blivit huvudpersoner i ett storslaget historiskt drama.

Är arbetarklassen utdöd? Är inte begreppet gammalt och förlegat? Det råder ingen brist på missförstånd och myter om arbetarklassen. Men den som skrapar på ytan ser att arbetarklassen inte bara finns kvar, utan till och med har ännu större betydelse idag än tidigare.

Inom den ryska socialdemokratin, som marxisterna kallade sig på den tiden, pågick en diskussion hur marxister ska förhålla sig till religionen. I denna klassiska text ger Lenin sitt svar på denna fråga, och visar att kampen mot religion aldrig kan överordnas klasskampens intressen.

Den svenska arbetarklassens demokratiska och sociala landvinningar har inte utan vidare accepterats av borgarklassen. Detta visar åren 1917-1919 tydligt, som kanske var den mest omvälvande perioden i Sveriges historia. Aldrig har Sverige varit så nära en förrevolutionär situation som då.

År 1909 bröt den största konflikten mellan arbetare och arbetsgivare i Sveriges historia ut. Som mest togs 300 000 arbetare ut i strejk och hela Sverige stannade upp. Det var en kraftmätning mellan arbetsgivarförbundet SAF (Svenska Arbetsgivarföreningen) och facket LO, men än viktigare en milstolpe för arbetarklassens organisering och prövning av dess styrka.