Marxistisk teori

För arbetare världen över orsakar prisökningarna att levnadskostnaderna ökar på ett katastrofalt sätt. I Sverige har borgarklassen dragit igång en kampanj för att hindra arbetare från att kräva kompensation, med argumentet att löneökningar bara gör inflationen värre. Detta är det svar arbetarrörelsen borde ge.

17 september 2011 bröt den första Occupy Wall street-protesten ut under parollen "We are the 99%". Detta satte fingret på att en procent av USA:s befolkning ägde mer än de resterande 99 procenten tillsammans. Inom tre veckor hade protesterna spridit sig till över 600 områden i USA och totalt 82 olika länder. Men dominerad av anarkistiska metoder och i ändlösa diskussioner hade rörelsen i praktiken dött ut redan vid årets slut. Denna text skrevs av den brittiske marxisten Alan Woods mitt under händelserna, och ger ett heltäckande revolutionärt svar på anarkismens idéer.

I denna artikel ställer Alan Woods en fråga som är extremt relevant för alla revolutionärer: om kapitalismen är ett döende system, varför har det fortfarande inte störtats? Svaret på den frågan leder också fram till de lagar som styr revolutioner och klassmedvetandets utveckling, och den avgörande roll som den subjektiva faktorn – det revolutionära ledarskapet – spelar i den historiska processen.

Från en amerikansk internbulletin i december 1937, innan bildandet av Socialist Workers Party (USA).

542 svenska miljardärer äger i dag lika mycket som sex miljoner svenska vuxna tillsammans. Dessa några hundra kapitalister utgör kärnan i den svenska borgarklassen. Vi är kommunister, eftersom vår avsikt är att expropriera deras egendom och sätta den i arbetarklassens händer.

Med en inflation på över sex procent, har de flesta bara på ett år tappat köpkraft som motsvarar flera hundra kronor i månaden – och detta är bara början. Samtidigt kan många vänta sig räntehöjningar som kommer att drabba hårt. Borgarklassen och arbetarrörelsens ledare verkar ense om att arbetarklassen ska betala. Vi säger tvärtom: arbetarklassen måste försvara sig, och vi gör det med klasskamp.

Den tredje internationalen skapades av Lenin och Trotskij som ett verktyg för världsrevolutionen. Den föddes under de revolutionära omvälvningar som följde på det förra världskriget och inspirerades av den ryska revolutionens seger.

Niki Brodin från Revolution (IMT i Sverige) inleder en diskussion om keynesianism, MMT och marxismens svar.

I postmoderna texter framställs historien som en rad meningslösa, oförklarliga och slumpartade händelser eller tillfälligheter. Men en närmare granskning visar ett tydligt utvecklingsmönster som sträcker sig ända tillbaka till det mänskliga samhällets gryning. Att förstå dess lagar är nödvändigt för alla som menar allvar med att förändra världen. Följande text, skriven av Alan Woods, publicerades första gången för över tjugo år sedan, men är, om möjligt, mer aktuell nu än då.

Sebastian Ingvarsson från Revolution (IMT i Sverige) inleder en diskussion om marxism eller postmodernism.