Marxistisk teori

Fackföreningsfrågan är en av de viktigaste frågorna för arbetarrörelsen, och därför för Oppo­si­tionen. Utan en exakt ståndpunkt i fackföreningsfrågan kommer Oppositionen inte att kunna vinna något verkligt inflytande över arbetarklassen. Det är därför som jag tror att det är nöd­vändigt att här, för diskussion, framlägga några synpunkter rörande fackföreningsfrågan.

Detta utdrag ur Trotskijs bok Den unge Lenin beskriver hur Lenin studerade marxismen som en vetenskap, och den marxistiska teorins internationella karaktär.

Internationalens program, först publicerad 1970, förklarar de ödesdigra teoretiska och politiska misstag som gjordes av ledarna för den officiella Fjärde internationalen efter andra världskriget. Ted Grant kritiserar skarpt dem som kallade sig trotskister men kapitulerade inför vänsterreformism, stalinism eller småborgerlig nationalism.

Nationsfrågan var avgörande för de ryska marxisterna för att kunna ena arbetarklassen från alla nationaliteter i hela Tsarryssland – detta ”nationernas fängelse”. Marxister motsätter sig varje form av nationellt förtryck, men det betyder inte att vi uppmuntrar till nationalism. Den avgörande frågan för hur vi ställer oss i varje konkret fall är alltid: på vilket sätt tjänar det arbetarklassens intressen? Denna text av Lenin är lika relevant för marxister idag som när den skrevs 1914.

Coronaviruset har utlöst den kanske djupaste krisen för kapitalismen någonsin. Under de branta fallen våren 2020 drog många paralleller till den stora depressionen på 1930-talet, med en kollaps i den globala produktionen och tiotals miljoner arbetslösa. Även om varje kapitalistisk kris har sina egna särdrag, finns det många lärdomar från den stora depressionen för dagens revolutionärer. Vi går återigen in i en stormig period av kris, instabilitet och stigande klasskamp.

Den socialdemokratiska partiföreningen Reformisterna har sedan starten i början av 2019 växt snabbt till över 5000 medlemmar. Deras mål är att "rädda Socialdemokraterna" genom att få igenom en politik som står en bra bit till vänster om Vänsterpartiet. Men för att vrida Socialdemokraterna till vänster krävs också en kamp om ledningen över partiet.

Vad krävs för att gripa makten och störta kapitalismen? I dag är det exakt hundra år sedan marsaktionen i Tyskland 1921. Det uppmärksammar vi med att publicera Pierre Broués text om lärdomarna från dessa händelser.

"Frågan om objektiv sanning tillkommer det mänskliga tänkandet – är inte en teoretisk utan en praktisk fråga. I praktiken måste människan bevisa sanningen, det vill säga verkligheten och kraften, jordnärheten, i sitt tänkande. Striden om tänkandets verklighet eller overklighet – utan hänsyn till praktiken – är en rent akademisk fråga." (Marx, "Teser om Feuerbach", punkt två)

Av världens 1,3 miljarder allra fattigaste är 70 procent kvinnor och flickor. Bara var tredje kvinna bor i ett land där hon har rätt till en säker abort. Samtidigt har miljontals människor i länder som Indien, Mexiko, Spanien och Polen tagit till gatorna i massdemonstrationer och strejker mot detta förtryck under de senaste åren. Den enda vägen framåt är klasskamp.

Krisen som inleddes 2008 avslöjade kapitalismen. Den inledde en process där miljontals unga och arbetare började ifrågasätta inte bara den så kallade "nyliberalismen", utan också kapitalismen själv. Men i stället för att driva vänstern till makten har kapitalismens kris lett till en kris inom vänstern. Vid första anblick verkar detta som en motsägelse, men om vi tittar under ytan ser vi att detta beror på den reformistiska politikens begränsningar i en period som den nuvarande.