Marxistisk teori

I postmoderna texter framställs historien som en rad meningslösa, oförklarliga och slumpartade händelser eller tillfälligheter. Men en närmare granskning visar ett tydligt utvecklingsmönster som sträcker sig ända tillbaka till det mänskliga samhällets gryning. Att förstå dess lagar är nödvändigt för alla som menar allvar med att förändra världen. Följande text, skriven av Alan Woods, publicerades första gången för över tjugo år sedan, men är, om möjligt, mer aktuell nu än då.

Sebastian Ingvarsson från Revolution (IMT i Sverige) inleder en diskussion om marxism eller postmodernism.

När man ser fattigdomen, slaveriet och förtrycket som plågar mänskligheten i dag, är det lätt att tro att dessa fasor funnits lika länge som det funnits människor. I tusentals år har vi ju trots allt fått höra av kungar, präster och filosofer att detta ligger i människans natur. Men den som på allvar studerar vår tidiga historia märker snart att sanningen är raka motsatsen. Under nästan hela vår arts existens har vi levt i kommunistiska jägar- och samlarsamhällen, utan vare sig herrar eller härskare.

Stefan Kangas från Revolution (IMT i Sverige) inleder en diskussion om marxismens filosofi: den dialektiska materialismen.

Modern vetenskaplig forskning har identifierat de avgörande fysiska, neurologiska och genetiska skillnaderna mellan människor och våra biologiska förfäder. Den mänskliga hjärnan skiljer ut sig på ett kvalitativt sätt genom de delar som hanterar abstrakta resonemang, socialt beteende och arbete med händerna. Denna upptäckt är ytterligare belägg för den förklaring av människans evolution som Friedrich Engels lade fram i artikeln "Arbetets andel i apans förvandling till människa".

"Vänstern behöver ett nytt narrativ", en ny berättelse. Denna idé har i dag fått fäste bland många inom vänstern som försöker bygga ett alternativ till de dominerande borgerliga partierna. Men vad innebär idén om ett "nytt narrativ"? Och kan det hjälpa arbetarklassen och unga framåt? Yola Kipcak från Internationella Marxistiska Tendensen (IMT) i Österrike, förklarar att man inte kan ersätta klasskampen med ordlekar.

Internationella Arbetarassociationen - som senare skulle kallas Första internationalen - grundades den 28 september 1864 i St. Martin's Hall i London. Här följer Marx berömda inauguraladress. Målet var att grunda en internationell kamporganisation för arbetarklassen.

Postmodernismen är en formlös filosofisk tankeskola som blev framträdande under efterkrigstiden. Från att vara en marginell rörelse har den vuxit till att bli en av de dominerande skolorna inom den borgerliga filosofin och genomsyrar stora delar, om inte majoriteten, av den akademiska världen i dag. I denna artikel analyserar Daniel Morley och Hamid Alizadeh olika aspekter av postmodernismen ur ett marxistiskt perspektiv.

Sommarvädret 2021 har varit bland det mest extrema hittills. Och det är kapitalisterna, inte vädergudarna, som bär skulden.

För ett par år sedan gjorde BBC dokumentärserien "Masters of Money" som undersökte de teorier som fördes fram av tre stora namn inom ekonomin: Keynes, Hayek, och Marx. I denna artikel prövar vi deras idéer mot kapitalismens nuvarande kris för att se om någon av deras teorier har lösningar på de problem som samhället står inför i dag.