Marxistisk teori

Historiematerialismen är tillämpningen av den dialektiska materialismen på det mänskliga samhället och historien. Den omfattar den allmänna teorin om hur och varför samhället utvecklas på det sätt det gör.

Varje politisk rörelse, parti, eller till och med åsikt grundar sig medvetet eller omedvetet på någon slags filosofi eller världsåskådning. Den dialektiska materialismen är marxismens filosofi – dess metod. Marxismen handlar om att genomföra en radikal förändring av samhället och kräver därför en uppsättning filosofiska principer som är utomordentligt klara och grundliga, och som tillsammans utgör ett system.

Staten har inte alltid existerat. Den är omöjlig att separera från klassamhället. I sista hand är staten den härskande klassens instrument för att förtrycka och hålla nere massan av befolkningen, garanten för att allt förblir som det varit och att privategendomens helgd upprätthålls.

Marxismens teori är den grund på vilken våra analyser, vårt perspektiv och vår aktivitet i rörelsen baserar sig. Det är därför som Internationella Marxistiska Tendensen (IMT) lägger stor vikt vid politisk skolning. Därför har vi tagit fram denna studiehandledning.

Revolution kan stolt presentera denna grundläggande handledning som hjälp för att du ska få rätt fokus i dina studer i marxismens teori och praktik. Vi rekommenderar att du börjar med de grundläggande texterna, innan du arbetar dig vidare.

1992 publicerades Francis Fukuyamas bok The End of History and the Last Man (Historiens slut och den sista människan), som omedelbart blev en bästsäljare. I boken förkunnar han socialismens, kommunismens och marxismens död, och den slutliga segern för marknadsekonomin och den borgerliga demokratin. Sovjetunionens fall innebar att bara ett enda system skulle vara möjligt: den kapitalistiska marknadsekonomin, och i det avseendet hade historien nått sitt slut.

"Vad menade Marx med de kapitalistiska motsättningarna?" undrar Samuel Brittan, en högerekonom som skriver i Financial Times. "I grund och botten att systemet producerade en ständigt ökande mängd varor och tjänster, som en utarmad och proletariserad befolkning inte hade råd att köpa. För 20 år sedan, efter Sovjetsystemets sönderfall, skulle detta ha verkat föråldrat. Men man bör ta ännu en titt på det, med tanke på den ökande koncentrationen av rikedomar och inkomster."

Under de senaste två årtiondena har vi sett en strid ström av propaganda mot marxismen och dess revolutionära historia. Sedan stalinismens kollaps i Sovjetunionen, som inte var verklig socialism, utan en groteskt deformerad karikatyr av socialism, har media, universitetsprofessorer och historiker intensifierat sin offensiv för att misskreditera marxismen. I denna text bemöter vi några av de vanligaste myterna.

Marxismen har en helhetssyn på den historiska utvecklingen. Det går en röd tråd från ursamhälle till modern tid, i form av en fortlöpande utveckling av produktivkrafterna, från muskelkraft, via redskap och enklare maskiner, till den moderna storindustrin. Dessa har i sin tur gett upphov till en rad samhällssystem, från urkommunismen till dagens kapitalism. Som marxister lägger vi stor vikt vid historien, eftersom vi inte kan förstå dagens samhälle utan att förstå historien.

En bonapartistisk regim styr med diktatoriska medel och balanserar mellan olika klasser och grupper i samhället för att säkra sin makt. För att förstå hur bonapartism uppstår krävs en analys av statens roll.

Enligt marxismen är staten i grund och botten en våldsmakt, vars kärna är polisen, rättsväsendet och militären och dess roll är att dämpa klassmotsättningarna i samhället och bevara det rådande ekonomiska systemet. Staten är därför sammankopplad med klassamhället.

Långt tillbaka i historien fanns ingen statsmakt; en kvarleva från denna tid var prärieindianernas samhälle i Nordamerika innan de vita kolonisatörernas erövring. Följaktligen kommer staten att vara överflödig i ett framtida klasslöst samhälle.