Marxistisk teori

I detta brev av Marx får vi grunderna i den marxistiska analysen av rasismen. Marx förklarar med utgångspunkt i Englands utsugning av Irland att irländska och engelska arbetare tenderar att splittras, när de senare "känner sig som medlemmar av den härskande nationen" – likt "den vita underklassens hållning gentemot de svarta i USA:s sydstater". Samtidigt ser irländska proletärer "i sina engelska kamrater de engelska förtryckarnas medbrottslingar och enfaldiga redskap." Vägen framåt, förklarade Marx, var klassenhet och betoning av de gemensamma intressena trots mediernas och den härskande klassens försök att hetsa fram nationalistiska stämningar.

"Inflationen. Varför ökar priserna - Ett marxistiskt svar" är en översättning och bearbetning av en engelsk pamflett, som gavs ut 1977 av tidningen Militant i England. Militant gavs ut av den marxistiska tendensen i den brittiska arbetarrörelsen som nu representeras av IMT i Storbritannien.

Borde kvinnor bedriva sin kamp skiljd från arbetarrörelsen eller borde de bilda en central del av den i kampen för sina rättigheter? Varje försök att dela upp fackföreningsmedlemmar eller arbetare efter könstillhörighet är reaktionärt och gynnar bara kapitalisterna. Erfarenhet har visat att när kvinnor börjar organisera sig på sin arbetsplats och kämpar för sina rättigheter, så överbryggar det klyftorna i arbetarklassen, enar manliga och och kvinnliga arbetare, och stärker både kvinnans ställning och arbetarklassen som helhet.

Man har länge rättfärdigat många reaktionära idéer, som att det skulle finnas en skillnad i intelligens mellan män och kvinnor, genom att ta upp biologiska skillnader mellan könen. Sådana idéer används också för att rättfärdiga åsikten att kvinnans plats är i hemmet, som att det på något sätt vore biologiskt förutbestämt. I själva verket avspeglar dessa idéer endast de materiella krafter som trätt fram som ett resultat av klassamhällets utveckling, där en klass förtrycker en annan.

Vi publicerar här en artikel skriven av Nelson Wan, medlem av Queen Mary's Unversity Marxists. Den publicerades ursprungligen i The Marxist Student, vilket är Marxist Student Federations tidskrift. Artikeln ger oss en översikt över Marx förklaring över varför kapitalismen går in i kriser, diskuterar de inneboende motsättningarna inom det kapitalistiska systemet och lägger fram det enda alternativet: en socialistisk plan för produktionen.

Vi publicerar här en text från 1999 av Ted Grant där han förklarar att arbetarklassen behöver en massorganisation i kampen emot borgarklassen, och därför tenderar att i revolutionära situationer röra sig genom dess traditionella massorganisationer. Nya massorganisationer uppstår som ett resultat av masskampen i en revolutionär situation, och skapas inte av små grupper av revolutionärer. Marxisternas uppgift är därmed inte att bygga "det nya masspartiet" och försöka konkurrera med arbetarpartierna. Uppgiften är att kämpa för marxismens idéer inom massorganisationerna och bygga marxismens styrkor.

I dag är vi vana vid att minst hälften av världens befolkning lever under ett förtryck på grund av deras kön – för att de är kvinnor. Sexualiserat våld, sämre arbetsförhållanden och lägre löner, bördan av obetalt hemarbete och manlig dominans ses som något naturligt som alltid existerat i en eller annan form. Men forskning visar tvärtom att under majoriteten av människans historia har vi levt under jämlikhet – utan könsförtryck, klasser och stat.

Denna artikelserie skrevs av en dansk marxist till hundraårsjubileet av den internationella kvinnodagens grundande 1911. Då deltog 99 kvinnor från 17 olika länder i en internationell socialistisk kvinnokonferens i Folkets Hus i Köpenhamn. Den första delen av denna artikelserie handlar om detta möte, ursprunget till kvinnoförtrycket i klassamhället, samt hur kapitalismen lägger den materiella grund som gör att kampen för kvinnors frigörelse kan angripas som en del av arbetarklassens kamp för hela mänsklighetens frigörelse från klassförtryck.

Marxismens idéer och behovet av ett revolutionärt parti är inte något som någon enskild person bara har hittat på, utan är slutsatser som följer av studier av historien – klasskampens historia. Man talar ofta i detta avseende om det revolutionära partiet som klassens kollektiva minne, och vår uppgift är att lära oss historiens lärdomar för att förbereda för de revolutionära händelser som äger rum idag och i framtiden.

Nationsfrågan – det vill säga, förtrycket av nationer och nationella minoriteter, som har karaktäriserat kapitalismen från dess uppkomst till idag – har alltid haft en central position i den marxistiska teorin. Också här avslöjar historiematerialismens metod den skenbart "naturliga" roll som nationen intar som ett uttryck för det mänskliga samhället. Nationer har verkligen inte alltid existerat, och kommer inte alltid att existera i framtiden.