Revolutionernas historia

Fredrik Albin Svensson från Revolution (IMT i Sverige) inleder en diskussion om den kubanska revolutionen och det imperialistiska hotet.

Den 13 april 1919 utropade sovjetkongressen i Bayern att arbetarna hade tagit makten. Beskedet gick som en chockvåg över hela världen, världsrevolutionen såg ut att ligga inom räckhåll. I Ryssland hotades revolutionen av ett blodigt inbördeskrig, men trots det tog Lenin sig tid att skriva ett brev till den bayerska rådsrepubliken och ge sina råd om vilka åtgärder de borde anta.

I november 1918 bröt revolutionen ut i Tyskland. På våren 1919 lyckades arbetarklassen ta makten och utropa en bayersk rådsrepublik. Under sin korta heroiska existens var republiken tvungen att inte bara hantera en öppen kontrarevolution, utan även följderna av sin egen bristande erfarenhet. Som Florian Keller från den österrikiska sektionen förklarar, hör dessa händelser till de mest inspirerande inslagen i den tyska revolutionen 1918–23. Lärdomarna därifrån är ovärderliga för dagens revolutionärer.

I de borgerliga medierna framställs Afghanistan i dag som ett land där det enda som finns är islamistisk fundamentalism, jihad, krigsherrar och knarkkarteller. Men även om dessa fasor är ett tragiskt inslag i vardagen i Afghanistan i dag har det inte alltid varit fallet. För fyrtio år sedan lyckades en revolution nästan med att skaka landet ur sin underutveckling, bara för att kastas tillbaka efter en imperialiststödd, fundamentalistisk kontrarevolution. För att förstå dagens situation och de reaktionära styrkornas framväxt i Mellanöstern måste man förstå den afghanska Saurrevolutionens uppgång och fall.

Denna artikel är baserad på ett tal som hölls av en egyptisk marxist på ett möte i Storbritannien. Där förklarade han vikten av att dra lärdomar från den storslagna rörelsen 2011, och behovet av att omedelbart förbereda sig inför explosiva händelser.

Pariskommunen är en av de viktigaste episoderna i den franska arbetarklassens historia. Mellan upproret 18 mars och den "blodiga veckan" i slutet av maj styrdes Paris helt av arbetarklassens demokratiska organ i ett försök att ställa samhället på en helt ny grund – utan utsugning och förtryck.

Den här månaden är det 100 år sedan fascismen fick sitt genombrott i Italien. Fascisterna kunde gripa makten eftersom arbetarna hade lidit ett stort nederlag under kampen 1920. Här förklarar vi varför rörelsen förlorade och vilka lärdomar vi kan dra av det i dag.

För 70 år sedan besegrade de kinesiska bönderna och arbetarna landets borgarklass och godsägare i en mäktig revolution. Detta blev början på en process som ledde till kapitalismens avskaffande i ett av de största länderna i världen. Mitt under de stora händelserna förklarade den brittiske marxisten Ted Grant hur Mao, med stöd av bönderna, kunde besegra Chiang Kai-Shek och gripa makten.

Trotskij analyserar den spanska revolutionen 1931-1937 och förklarar hur de olika delarna av arbetarrörelsens misstag och svek skulle bereda vägen för Francos segerrika fascistiska uppror.

Även om fascismen inte är ett massfenomen på samma sätt som under 1930-talet är den spanska revolutionen full av lärdomar för dagens revolutionärer: om hur man bekämpar fascism - och hur man inte gör det, om konskevensen av klassamarbete under en revolution och om behovet av en revolutionär ledning.