Revolutionernas historia

Till Lenins försvar

av Rob Sewell

För nittio år sedan, den 21 januari 1924, dog Vladimir Lenin, den stora marxisten och ledaren för den ryska revolutionen, av komplikationer till följd av ett tidigare mordförsök. Ända sedan dess har det pågått en ihållande kampanj för att smutskasta hans namn och förvränga hans idéer, från såväl det borgerliga samhällets historiker och försvarare som olika reformister, liberaler och diverse anarkister. De försöker misskreditera Lenin, marxismen och den ryska revolutionen till förmån för bankirernas och kapitalisternas "demokratiska" styre.

Den tyska revolutionen 1918-1923 (Del 2)

av Alexandra Bryngelsson

Den tyska revolutionen inleddes av ett myteri på fronten, som snabbt ledde till att arbetarråd bildades och tog över alla stora städer i Tyskland. Oppositionen inom det socialdemokratiska partiet växte stadigt under arbetarklassens tryck. I början av 1919 kom situationen till ett tillfälligt avgörande, där borgarklassen via SPD försökte ta kontroll över statsapparaten, vilket provocerade fram ett uppror under de oppositionellas ledning. Men tillsammans med de reaktionära frikårerna krossades upproret av socialdemokraterna. Denna artikel är en fortsättning på en artikel i som publiderades 2014-06-26, där vi följde den tyska revolutionens bakgrund och början under åren 1918 och 1919.

Den tyska revolutionen 1918-1923 (Del 1)

av Alexandra Bryngelsson

Mellan åren 1918 och 1923 var Tyskland inne i en revolutionär process. Arbetarklassen hade under flera tillfällen kunnat ta makten om det bara haft det rätta ledarskapet. Detta är första delen av två i en artikelserie om den tyska revolutionen och behandlar åren 1918 och 1919.

Vad hände med arbetarstaten?

av Labour Party Young Socialists

Den ryska revolutionen är den största och viktigaste händelsen i vår historia. Det var första gången som arbetarklassen omkullkastade kapitalismen och ersatte den borgerliga staten med en egen stat. Sovjetunionen och den planerade ekonomin visade, trots sina problem och brister, på den inneboende styrkan som finns i en arbetarstat; ett samhälle där alla människors förmågor kan tillvaratas och utvecklas för samhällets bästa.

Den spanska revolutionen 1931-39 – del 2

av Petra Edlund

Detta är den avslutande artikeln i en serie av två om revolutionen och inbördeskriget i Spanien på trettiotalet. I första delen beskrevs politiken och förutsättningarna som ledde fram till nödvändigheten av att arbetarna tog egna initiativ till kamp när ledarna gång på gång svek dem. Trots att socialistpartiet vann makten två gånger var de inkapabla att genomföra den sociala revolution som var nödvändig för Spaniens utveckling och förlorade därmed makten till borgerligheten. Arbetarnas och böndernas självständiga kamp byggde dock upp en stark organiserad arbetarklass med enorma kamperfarenheter. En arbetarklass som var beredd att strida in i det sista medan hotet från fascismen växte sig allt starkare.

Den spanska revolutionen 1931-39 – del 1

av Petra Edlund

Den spanska revolutionen är en av de största händelserna i mänsklighetens, och framförallt arbetarklassens, historia. Den sociala innebörden döljs eller glöms ofta i historieböckerna som fokuserar främst på det inbördeskrig, som började med general Francos fascistiska uppror. Arbetarklassen måste minnas och dra lärdomar av de enorma framsteg det revolutionära proletariatet gjorde i Spanien på trettiotalet. Dessa lärdomar ger oss erfarenheter som kan beväpna en hel generation yngre revolutionärer som kämpar för socialism.

Portugal 1974 – nejlikornas revolution

av Martin Oskarsson

På morgonen den 25 april 1974 spelade den portugisiska radion den förbjudna sången "Grandola vila morena". Det var signalen till den armékupp som störtade den nästan 50-åriga diktaturen under Caetano. Diktaturens fall öppnade revolutionens dammluckor. I ett slag strömmade massorna in på den politiska arenan i en omfattning sällan skådad tidigare i historien. Första maj 1974 demonstrerade cirka 1,5 miljoner på Lissabons gator. Hand i hand med arbetarna gick soldater med nejlikor i gevärsmynningarna. I tusental hade de brutit den militära disciplinen och slutit upp i arbetarklassens kamp.

När arbetarklassen styrde Frankrike – den revolutionära resningen i maj 1968

av Alexander Regander

De flesta har hört talas om ungdomsrevolten 1968, eller 68-rörelsen som den har kommit att kallas. Men hur startade den och vad innebar den egentligen? I Frankrike maj 1968 exploderade det kapitalistiska samhällets motsättningar i en folklig revolutionär resning där studententrörelsen och arbetarrörelsen gick hand i hand i massprotester mot  högerregeringen under general de Gaulle. Kampen utvecklades och hela Frankrike stod stilla under 10 miljoner arbetares kontroll.

Ryska revolutionen del 2. Oktoberrevolutionen 1917

av Mikael Vinberg

Tsaren hade störtats i februari. Hade nu den ryska liberala borgerligheten uppnått vad de kämpat för under årtionden? Deras mål var att förvandla Ryssland till en modern kapitalistisk stat av västeuropeiskt snitt. Allmänna val, en parlamentarisk konstitution, ett modernt jordbruk och en industri stark nog att konkurrera på världsmarknaden. Vad hindrade dem nu från att avsluta kriget och verkställa sitt liberala program? För att slippa diskutera den frågan har hundratals böcker skrivits som odlar myten om att februarirevolutionen var demokratisk till skillnad från oktoberrevolutionen som beskrivs som en bolsjevikisk statskupp.

Ryska revolutionen del 1. Februarirevolutionen 1917

av Mikael Vinberg

Den här artikeln handlar om det som kallas Februarirevolutionen i Ryssland 1917. Det är ett exempel på ett uppror som segrar, där vi nästan på minuten kan se när de folkliga protesterna övergår i öppet uppror. Revolutioner i olika tider och i olika länder skiljer sig självklart åt. Men det är lika sant att säga att alla revolutioner liknar varandra. De har gemensamma kännetecken som vi kan studera och lära oss känna igen.

Prenumerera på innehåll