Svensk arbetarrörelse
Storkonflikten 1980 – Tio dagar som stannade Sverige
1970-talet var ett avgörande årtionde såväl för borgarklassen som för arbetarrörelsen. Årtiondet inleddes med den stora gruvstrejken i malmfälten och som följdes av en våg av "vilda" strejker. Denna nya arbetarradikalism fortsatte att prägla hela årtiondet och kulminerade i den så kallade storkonflikten i maj 1980. Men mitten av 70-talet såg också ett slut på det långa kapitalistiska efterkrigsuppsvinget med den första samfällda internationella krisen 1974–75. Men inte minst innebar denna kapitalistiska kris även en kris för reformismen, som inte längre kunde ge reformer. Just storkonflikten 1980, som var ett nederlag för borgarklassen, blev paradoxalt nog också inledningen till socialdemokratins sväng högerut. Det medförde samtidigt att borgarklassen kunde börja återta initiativet och ta revansch för sitt nesliga nederlag.
Den stora gruvstrejken 1969
För 50 år sedan gick gruvarbetarna på statliga LKAB ut i en mäktig vild strejk som skar rakt igenom propagandan om det snälla klassamarbetets Sverige. De inspirerade arbetare i hela landet att ta strid för bättre arbetsvillkor, i en våg av vilda strejker som spred sig som en löpeld. Detta är historien om den stora gruvstrejken.
Bekämpa lönedumpning med organisering
Utländska arbetare som kommer till Sverige för att jobba är en av de grupper som utnyttjas mest på arbetsmarknaden. Det kan gälla städare, byggarbetare eller bärplockare. Man kan komma till Sverige som legal eller illegal flykting, med eller utan arbetsvisum, men gemensamt är att borgarklassen utnyttjar ens desperata situation till att höja sina vinster.
Året 1917: Den svenska revolutionen
För hundra år sedan skedde de revolutionära händelser som hade kunnat leda arbetarklassen till makten i Sverige, men istället utmynnade i borgerlig demokrati och allmän och lika rösträtt. Under inspiration från den ryska revolutionen skakades Sverige av massdemonstrationer, upplopp och lokala uppror, samtidigt som organ för arbetarmakt bildades.
Telefoniststrejken 1922 – kvinnliga arbetare reser sig
Tidigt på morgonen den 21 juli 1922 började en tio dagar lång strejk på Telegrafverket i Stockholm och i Göteborg. De tvåtusen extraanställda telefonisterna fick inte bara utstå arbetsgivarnas provokationer och den borgerliga pressens lögner, utan också polisvåld och strejkbryteri. De kämpade för rätten att teckna kollektivavtal och bättre löner och arbetsvillkor.
