Svensk arbetarrörelse

För 50 år sedan gick gruvarbetarna på statliga LKAB ut i en mäktig vild strejk som skar rakt igenom propagandan om det snälla klassamarbetets Sverige. De inspirerade arbetare i hela landet att ta strid för bättre arbetsvillkor, i en våg av vilda strejker som spred sig som en löpeld. Detta är historien om den stora gruvstrejken.

För 50 år sedan gick arbetarna på statliga LKAB ut i en vild strejk som skakade om hela "den svenska modellen" och beredde vägen för 1970-talets radikalisering inom arbetarrörelsen. På Marxistiska Studenters studiehelg talade Anders Hjelm om gruvstrejken och hans egna erfarenheter därifrån.

Detta utkast skrevs av Martin Oskarsson, en kamrat som varit med i den marxistiska tendensen länge och nyligen gick bort. Artikeln hann aldrig skrivas färdigt och saknar därför en avslutning, men innehåller viktiga lärdomar och skildringar av Martins politiska aktivitet under 1970-talet.

Är situationen hopplös för kapitalismen? Om man får tro unga amerikaner mellan 21–32 – så är det redan kört. En CNN-rapport visar att en klar majoritet unga har slutat pensionsspara, och anledningen är att de inte tror att kapitalismen erbjuder en framtid.

Utländska arbetare som kommer till Sverige för att jobba är en av de grupper som utnyttjas mest på arbetsmarknaden. Det kan gälla städare, byggarbetare eller bärplockare. Man kan komma till Sverige som legal eller illegal flykting, med eller utan arbetsvisum, men gemensamt är att borgarklassen utnyttjar ens desperata situation till att höja sina vinster.

För hundra år sedan skedde de revolutionära händelser som hade kunnat leda arbetarklassen till makten i Sverige, men istället utmynnade i borgerlig demokrati och allmän och lika rösträtt. Under inspiration från den ryska revolutionen skakades Sverige av massdemonstrationer, upplopp och lokala uppror, samtidigt som organ för arbetarmakt bildades.

Fredrik Albin Svensson från Revolutions redaktion inleder här en diskussion om den svenska arbetarrörelsens historia, på Revolutions studiehelg "Röd oktober" i Göteborg den 7-9 oktober 2016.

Tidigt på morgonen den 21 juli 1922 började en tio dagar lång strejk på Telegrafverket i Stockholm och i Göteborg. De tvåtusen extraanställda telefonisterna fick inte bara utstå arbetsgivarnas provokationer och den borgerliga pressens lögner, utan också polisvåld och strejkbryteri. De kämpade för rätten att teckna kollektivavtal och bättre löner och arbetsvillkor.

Den svenska arbetarklassens demokratiska och sociala landvinningar har inte utan vidare accepterats av borgarklassen. Detta visar åren 1917-1919 tydligt, som kanske var den mest omvälvande perioden i Sveriges historia. Aldrig har Sverige varit så nära en förrevolutionär situation som då.

År 1909 bröt den största konflikten mellan arbetare och arbetsgivare i Sveriges historia ut. Som mest togs 300 000 arbetare ut i strejk och hela Sverige stannade upp. Det var en kraftmätning mellan arbetsgivarförbundet SAF (Svenska Arbetsgivarföreningen) och facket LO, men än viktigare en milstolpe för arbetarklassens organisering och prövning av dess styrka.