Europa

Kriget i Ukraina: en internationalistisk klasståndpunkt – uttalande från IMT

av Internationella Marxistiska Tendensen

Krigets första offer är sanningen. Detta gäller även vid den ryska militära interventionen i Ukraina. Marxister behöver skära igenom lögnernas och krigspropagandans dimridåer, analysera konfliktens verkliga orsaker och avslöja de verkliga intressen som ligger bakom de inblandade parternas ursäkter och rättfärdiganden. Vår utgångspunkt måste vara världens arbetarklass' intressen.

Ukraina-konflikten: är detta början på ett tredje världskrig?

av Alan Woods

Sedan Ryssland inledde sin invasion har en flodvåg av propaganda pumpats ut av västerländsk media, som bidragit till att skapa en hysterisk atmosfär, där de internationella medierna varnar för ett tredje världskrig. Samtidigt fortsätter de imperialistiska ledarna att hycklande fördöma Putins "brott mot Ukrainas nationella självständighet", ett hänsynstagande som aldrig hindrat dem från att själva bedriva krig för sina egna intressen. Marxister måste avvisa cyniska budskap om "patriotism" och "nationell enhet", och fortsatt motsätta oss vår egen härskande klass oavsett vilket land vi bor i.

Teser om Ukraina

av IMT

Vi återpublicerar här följande uttalande som antogs enhälligt av Internationella Marxistiska Tendensens världskongress i Aten 2014, om den dåvarande situationen i Ukraina. Den grundläggande analysen lika sann idag som när den skrevs, och nödvändig läsning för att förstå bakgrunden till det vi nu ser.

Imperialisternas hyckleri och invasionen av Ukraina

av Alan Woods

Det har börjat. Ryska styrkor har påbörjat en massiv attack mot Ukraina. Under torsdagsmorgonens tidiga timmar, i ett kort tv-sänt tal, tillkännagav den ryska presidenten Vladimir Putin en "särskild militär operation" under gryningen. Bara minuter efter sändningens slut, ungefär klockan fem ukrainsk tid, hördes explosioner nära stora ukrainska städer, däribland huvudstaden Kiev.

Ukraina: Orsakerna till Putins invasion

av Jorge Martin och Fred Weston

Rysslands president Vladimir Putin har erkänt Folkrepubliken Donetsk och Folkrepubliken Lugansk i sydöstra Ukraina och skickat in ryska "fredsbevarande styrkor" i båda områdena. Under natten till torsdagen har det också kommit rapporter om explosioner i flera ukrainska städer. Följande artikel skrevs före nattens händelser och analyserar den bakomliggande eskaleringen av konflikten mellan Ryssland och västimperialismen. Hur bör den internationella arbetarrörelsens förhålla sig?

[Video] Kampen om brittiska Labourpartiet: Keir Starmer mot marxisterna

av Lotta Angantyr

Lotta Angantyr från Socialist Appeal (IMT i Storbritannien) inleder en diskussion om Corbyn och kampen om det brittiska Labourpartiet.

Kommer Ryssland att invadera Ukraina?

av Jack Halinski-Fitzpatrick

Under de senaste månaderna har världens massmedier fyllts av diskussioner om ett nytt krig i Europa. Enligt USA har Ryssland flyttat mer än 100 000 soldater till gränsen mot Ukraina. De genomför också gemensamma militärövningar med Vitryssland (Belarus). USA och Nato har haft en rad samtal med Ryssland men hittills har inget av dem löst situationen. Vad kommer Putin att göra?

Labourkongressen: Högerns grepp hårdnar

av Alexandra Bryngelsson

Den 25–29 september hade det brittiska Labourpartiet sin årliga kongress. Genom avstängningar, fusk och demoralisering vann partihögern en rad segrar som stärkte partiledaren Keir Starmers kontroll över partiet. Arvet från Corbynåren har nu grundligt rensats ut.

Sjuksköterskestrejken – "Den danska modellen fungerar inte längre"

av Robin Claesson och Alexandra Bryngelsson

I tio veckor strejkade de danska sjuksköterskorna i Dansk Sygeplejeråd innan regeringen ingrep och stoppade strejken. Trots det har grupper av sjuksköterskor fortsatt strejka vilt, och kritiken mot fackledningen tilltar.

Avgörande nederlag för norska högern: arbetarrörelsen vid ett vägskäl

av Sosialistisk Revolusjon

Vid valet 13 september straffades den norska högern för åtta års nedskärningar, privatiseringar och gåvor till de rika. Slutresultatet var 100 mandat för vänstern, mot 68 för högern. Partiet Rødt, som kallar sig marxistiskt och socialistiskt, kom med 4,7 procent för första gången över riksdagsspärren.

Prenumerera på innehåll