USA

För ett par veckor sedan meddelade USA:s president Donald Trump att han skulle införa tullar på import av stål och aluminium, vilket hotar att inleda ett farligt handelskrig med resten av världen. Detta skulle kunna kasta ner världsekonomin i ännu en djup nedgång.

Den 12 augusti fylldes mediekanaler och sociala medier över hela världen med livestreamade bilder från de våldsamma gatustriderna mellan de "vita nationalistiska" och nynazistiska demonstranterna och ett hav av motdemonstranter i Charlottesville, Virginia.

Under vissa omständigheter kan allting vändas till sin motsats. Innan inhysningen av den nuvarande presidenten var Vita Huset länge varit en symbol för den amerikanska regimens stora självförtroende och stabilitet. Idag står det istället i centrum för en oerhörd politisk kris.

I torsdags förra veckan avfyrade den amerikanska flottan en serie missiler mot flygbasen al-Shayrat, belägen i den centrala delen av provinsen Homs i Syrien. Sju personer ska ha dödats och ett antal stridsflygplan uppges ha skadats.

Donald Trumps första veckor vid makten har varit minst sagt turbulenta. Han har slagit vilt omkring sig och i hög fart gett sig på allt från muslimer och mexikaner till Australien och frihandel. Miljardären Trump beter sig som om han var USA:s nya VD. Det är som en dålig skräckfilm – men i den här filmen är monstret en clown.

Lördag den 21 januari 2017 bevittnades den kanske största demonstrationen i USA:s historia. Uppskattningsvis 4 miljoner gick ut på gatorna för att demonstrera mot att Donald Trump svors in som president. Samtidigt gjorde ytterligare miljontals detsamma i övriga delar av världen. Protester hölls på alla sju kontinenter – till och med på Antarktis. Denna mobilisering visar en dramatisk förändring i massornas medvetande, främst i USA, men inte enbart. Majoriteten av de som protesterade hade förmodligen aldrig tidigare varit på en demonstration. Det är talande att vi i början av 2017, exakt 100 år efter Ryska revolutionen, återigen ser kris och massprotester.

År 2016 slutade med ytterligare två dramatiska och blodiga händelser: mordet på Rysslands ambassadör i Istanbul och den brutala massakern av människor i Berlin som stillsamt njöt av julförberedelserna. Dessa händelser hade kopplingar till den blodiga röran i Mellanöstern, och närmare bestämt till Syrien.

Trumps seger var ett bombnedslag i världspolitiken. Ingen av borgerlighetens så kallade experter hade lyckats förutse denna utgång. Borgarklassen hade satsat allt på Hillary Clinton, som var den kandidat som bäst kunde försvara den rådande ordningen och USA-imperialismen. Med alla de rätta sponsorerna, kändisarna och medierna på sin sida var hon entydigt Wall Streets kandidat.

Så har Demokraternas hårda skola till sist fått ett slut. Det som en gång verkade otänkbart – som ett avsnitt av tv-serien Twilight Zone – har blivit verklighet. De viktigaste av Hillarys förmodat säkra stater förlorades till sist till Trump. Mediernas experter försökte verka fortsatt oberörda på valnatten, men de var tydligt chockade – liksom miljontals andra.

Den fria marknadens förkämpar missar aldrig en möjlighet att prisa dess förtjänster: fred, välstånd, effektivitet, integritet, en lång lista med friheter, och låt oss inte glömma: väldigt många val. Om du arbetar hårt och lever efter reglerna, kan du också ta dig fram. Men dessa myter som den fria marknadens förespråkare basunerar ut, har lite att göra med kapitalismen som är organiskt och obotligt irrationell, exploaterande och korrrupt.