Misshandlad av polisen på demonstrationen mot SvP - Intervju med Rode Grönkvist

av Sigrid Wikström
Foto: Sigrid Wikström. Ung Vänsters ombudsman brutalt misshandlad av polis vid demonstration mot SvP i Malmö 23/8 2014.

Rode Grönkvist, ombudsman för Ung Vänster Skåne, var med på motdemonstrationen mot Svenskarnas Parti i Malmö den 23 augusti och utsattes för polisens våld. Det var en ovanligt lugn motdemonstration, beskriver han – som möttes av polisernas pepparsprej, batongslag, civilsnutsbussar och kavalleriattacker.

Hur började motdemonstrationen?

När jag och mina vänner kom till Limhamnstorget, ungefär en och en halv timme innan torgmötet skulle börja, så var det en väldigt lugn stämning. Folk satt och hade picknick och hängde i parkdelen på torget. Jag skulle gissa att det var över tusen personer där, kanske femtonhundra. Det var folk från alla tänkbara organisationer. De som arrangerade demonstrationen, Skåne mot rasism, är just nu en autonom gemensam front och de hade förbjudit partisymboler i demonstrationer. Därför gick det inte att identifiera några organisationer. Men jag stötte på folk från hela Malmös vänsterrörelse, väldigt brett. Man såg grupper av svartklädda maskerade som höll ihop, men också jättemycket folk som bara hängde där. Det var lugnt, ingen som skrek, och poliserna gjorde inte heller någonting.

Så det var poliser på plats när ni kom dit?

Ja, hela torget där Svenskarnas Parti skulle ha möte var inhägnat. En sida var avspärrad av containrar, och de andra tre med kravallstaket. Det stod polisbussar längs med en av kravallstaketsidorna och många polisbussar runtom avspärrningarna. Det var lätt över 30 polisbussar på området, om man också räknar med de bepansrade specialfordonen och de bussar som var parkerade en bit bort. Jag har hört i efterhand att det var runt 400 poliser insatta, men det var inte så många uppställda vid kravallstaketen.

Vad hände sedan, när började folk röra på sig?

Kanske en halvtimme innan Svenskarnas Partis möte började började folk ställa sig upp och röra sig fram mot olika delar av kravallstaketet. Några, som inte var maskerade, skakade lite i kravallstaketet och skrek slagord, men det var ingen som gjorde något seriöst inbrytningsförsök. Redan här, innan Svenskarnas Parti var på plats och när det enda demonstranterna gjort var att skrika och rycka i staketet, började polisen använda pepparspray och batonger. Det går ju inte att välta ett kravallstaket genom att rycka i det, men uppenbarligen så ville polisen markera direkt, och de enstaka som försökte fortsätta rycka slog polisen med batong och pepparsprayade.

Hur kom Svenskarnas Parti in på torget?

De blev inbussade, eskorterade av polisen. Det skedde ungefär samtidigt som polisen började slå och spraya på demonstranterna vid staketen. Några försökte blockera bussarna så att Svenskarnas Parti inte skulle kunna komma in, men misslyckades. När nazisterna började sitt möte så steg ljudnivån enormt, folk skrek högt runt hela torget. Stämningen var lugn, några kastade smällare som lät och rykte, men det var ingen som kastade föremål som var menade att skada. Jag såg någon som kastade en tom burk Heinz vita bönor, men det var inte mer än så. Det var under den här lugna stämningen som poliserna började rida in i den del av demonstrationen där jag var med.

Rida in i demonstrationen?

Ja, de red tre gånger fram och tillbaka. När hästarna kom rensades gatan på folk, de flesta tog sig mot en husvägg mitt emot kravallstaketen. Men några blev kvar på andra sidan om kavalleriet, mellan hästarna och kravallstaketen, och de tog polisen vid staketen tag i och tryckte ut mot gatan där hästarna sprang fram. Folk blev rädda, och arga. Jag såg folk kasta vad de hade i händerna på polisen, och skrika på dem.

Hur reagerade polisen då?

Typ inte alls. Det kändes verkligen inte som att deras insats var kopplad till vad folk gjorde. Jag hörde ingen polis säga något. Jag hörde många som försökte prata eller skrika frågor till dem, men inga svar. Det kändes som att kavalleriattackerna och rytteriet var menade att rensa gatorna och hålla folk borta. Det är inte första gången som polisen har en sjukt överdimensionerad insats. När Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna skulle ha torgmöte i maj i våras blev de uppbackade av 20 polisbussar. Jag och några vänner förföljdes av polisen efter demonstrationen, för att en av mina vänner varit pådrivande och lett många slagord, och de stoppade oss i en gränd. De hotade min vän med stryk och ryckte hans ID ur fickan. De flesta av oss släpptes, men tre personer som hade käftat emot fick åka polisbuss och en av dem fick sitt huvud dunkat mot bilväggen av polisen.

Vad gjorde ni för att försvara er mot de här kavalleriattackerna, som kom från ingenstans?

När hästarna hade passerat första gången tog sig folk fram igen och bildade armkedjor framme vid polislinjen vid staketet. Folk tryckte ibland och höll emot polisens tryck ibland. Alla skrek högt. Det var många maskerade där jag var, men de betedde sig inte våldsamt eller provocerande, bara höll ihop i armkedjor och tryckte. Det pågick ingen kastning av något alls. Heller inga slag eller sparkar mot polisen, det är svårt att göra när man står i kedjor. Här plockade polisen fram batongerna och började slå folk.

Såg du några fordon komma in i folkmassan?

Ja. Det körde in en polisbuss i hög fart, det hoppade ut typ sex eller åtta civilsnutar som drev tillbaka en folkmassa med batonger. Jag tror de grep någon. Jag såg också en snubbe som blev överkörd av en polisbil. Då var det ett av polisens bepansrade fordon som körde in bland folk i rätt maklig takt, över en plats där det inte stod någon, förutom den killen som blev överkörd. Troligtvis var det just en sån buss med civilsnutar som redan kört in och tagit någon. Jag såg flera civilsnutar på demonstrationen i övrigt. Men de är ju inte supercivila precis, rör sig inte i folkmassan och har alltid batongerna i högsta hugg.

Hur gick det till när du blev slagen?

Det var när folk stod i armkedjor vid polislinjen och skrek. Jag stod i andra ledet, nära staketet, och stod inte fastkedjad i armkrok med någon annan. De som stod framför mig gjorde inte det heller – och de såg ut att vara typ 15 år gamla. Folk tryckte mot polisen och skrek, men inget kastades. Först höll polisen emot kedjorna som folk bildat, sen drog de fram sina batonger. Jag blev slagen ganska fort, en gång, över huvudet. Jag fick hjälp upp av andra demonstranter, började ta mig bakåt och lyckades hitta sjukvårdare, svartakorsare, ganska fort.

"Svartakorsare"? Vad är det?

Det är en autonom sjukvårdsgrupp av frivilliga, som fanns på plats under hela demonstrationen. De var i en gränd intill torget där de tog hand om de skadade och lade om mitt sår. Vi var typ 8-10 där, men jag tror det fanns skadade på andra ställen också. Det var fler än jag med skallskador, många med bandage runt huvudet. En kille låg på marken och skakade av smärta, det verkade som att han inte kunde röra sig. Jag såg bara två eller tre "officiell sjukvårdspersonal" på platsen, de var få, så jag fick vänta länge, omkring en timme. Kamrater som var ute på demonstrationen har berättat att polisfordonen stod i vägen och försvårade för ambulanspersonalen. Vi med skallskador men ingen hjärnskakning fick inte heller åka ambulans, för de som blev nertrampade av hästar prioriterades. När jag kom till sjukhuset fick jag vänta länge, fyra timmar, och sen blev jag häftad med 12 häftklamrar i huvudet.

Hur mår du nu?

Ganska bra. Jag är på benen, jag har inte särskilt ont, och jag är på mitt jobb som ombudsman för Ung vänster. Till kamrater i resten av landet så vill jag hälsa: Låt er inte skrämmas av polisen, se till att nazisterna inte får hålla sina torgmöten ostörda, se till att bara överrösta de asen!

  

 


 

PRENUMERERA PÅ REVOLUTION

Om du gillar den här artikeln, teckna en prenumeration på Revolution. För endast 379 kr får du 12 nr av Revolution med 20 sidor välmatade med marxistiska analyser av klasskampen i Sverige och internationellt.

Du kan också ge en donation.