Pappersbruk i Kvarnsveden och Veitsiluoto läggs ned - 1110 förlorar jobbet

av Lina Hytry och Niklas Hökenström
Kvarnsvedens pappersbruk. Foto: Calle Eklund/ Wikimedia Commons (CC BY-SA 3.0)

Den 20 april meddelade Stora Enso i ett pressmeddelande att de har för avsikt att lägga ned pappersbruken i Kvarnsveden, Sverige och Veitsiluoto, Finland senast i september 2021. Beslutet berör totalt 1110 arbetare varav 440 i Sverige.

Stora Ensos ledning motiverar beslutet med att pappersindustrin inte längre är lika lukrativ som den varit. Den sjunkande efterfrågan på papper är inte något nytt fenomen men det är första gången som en fullständig nedläggning av Kvarnsvedens pappersbruk nämns för brukets anställda. "Vi trodde möjligen att en av våra två pappersmaskiner skulle komma att stängas", säger Anders Pettersson, ordförande för Pappers avdelning 50 till tidningen Arbetet. "Folk är bedrövade. Det här blir supertufft".

Medelåldern bland arbetarna på bruket i Kvarnsveden är över 50 år. Många av dem har arbetat större delen av sina vuxna liv på fabriken och saknar högre utbildning. Nu tvingas samtliga av dem söka nya jobb. "Det är förtvivlan och framför allt ovisshet inför framtiden som känns", säger Patrik Aronsson, vice fackklubbsordföranden till SVT.

Kvarnsveden är en stadsdel i Borlänge som är uppbyggt kring pappersbruket som funnits i 120 år. Arbetet på bruket har under alla år – med undantag för 1941, och de senaste åren – kammat in vinst åt dess ägare. När bruket nu läggs ned riskerar hela samhället i Kvarnsveden att slås i spillror. För varje arbete som försvinner på fabriken beräknas ytterligare två jobb påverkas i form av underleverantörer och omgivande tjänstearbeten.

Stora Ensos VD Annica Bresky påstår att företaget har "vänt på varje sten" för att rädda pappersbruket och att man inte har något annat val än att lägga ned produktionen på grund av bristande lönsamhet. De verkliga siffrorna visar dock att Stora Ensos totala vinst förra året låg på 650 miljoner euro, mer än 6 miljarder kronor. Enligt pressmeddelandet från företaget beräknas vinsten öka med ytterligare 35 miljoner euro per år som ett resultat av nedläggningen. De extra miljonerna väljs i det här fallet framför 1110 arbetares trygghet.

Peter Hultqvist, försvarsminister och ledande socialdemokrat i Borlänge, menar att Stora Enso har ett betydande ansvar för situationen och att jobben i Borlänge nu måste räddas i en eller annan form. Det är dock naivt att tro att Stora Ensos ägare, med familjen Wallenberg i spetsen, frivilligt skulle ge upp en större vinst med hänsyn till konsekvenserna för människorna i Kvarnsveden och Veitsiluoto. Jobben kan fortfarande räddas men då måste arbetarrörelsen i både Sverige och Finland vara redo att utmana kapitalisternas makt - inte nöja sig med att vädja till deras ansvarskänsla. Det skulle vara en viktig strid att ta inte bara för de anställda på bruken utan för hela arbetarklassen. Arbetare hotas ständigt av nya "omstruktureringar" och nedläggningar när företagen anser att deras vinst inte är tillräckligt stor. Det enda sättet vi kan stå emot detta är genom är att kämpa för att företag som hotar med att lägga ned produktionen förstatligas under arbetarkontroll.

  

 


 

PRENUMERERA PÅ REVOLUTION

Om du gillar den här artikeln, teckna en prenumeration på Revolution. För endast 379 kr får du 11 nr av Revolution med 20 sidor välmatade med marxistiska analyser av klasskampen i Sverige och internationellt.

Du kan också ge en donation.