Pensionsproblemet är pensionssystemet

av Sara Charléz och Fredrik Albin Svensson
Bild: Frantisek_Krejci/Pixabay

Sverige har nu över 300 000 fattigpensionärer, vilket för en ensamstående definieras som att leva på under 7450 kronor per månad efter skatt. Antalet har fördubblats på tjugo år och utgör den högsta andelen av befolkningen jämfört med övriga nordiska länder enligt SCB.

Men antalet fattigpensionärer ger inte hela bilden. Andelen som lever på under 5758 kronor i månaden och har rätt till äldreförsörjningsstöd har också fördubblats – nu är det över 25 000 personer.

Dagens pensionssystem infördes 1994 när det ersatte ATP-systemet efter nittiotalskrisen. Under ATP baserades tjänstepensionen utifrån de femton bästa åren, men i dag är det i stället ett genomsnitt över hela arbetslivet. Kvinnor, som har lägre löner och är föräldralediga i större utsträckning drabbas därför svårt. Även invandrare som inte hinner arbeta in ett stort pensionsbelopp i Sverige får problem – likaså kroniskt eller långvarigt sjuka.

En rapport från regeringens översyn av pensionssystemet 2018 anger vår ökade livslängd som "ett viktigt skäl" till att pensionerna för många inte räcker: dagens pensionärer lämnar arbetslivet relativt sett för tidigt – eller tar för lång tid på sig att dö om man så vill.

Rapporten menar att ATP-systemet övergavs för att det var för dyrt, men att också det nuvarande systemet är "underfinansierat". Men bara sedan 1990 har produktiviteten ökat med nästan 90 procent, enligt Svenskt näringslivs egen sida Ekonomifakta. Problemet är att överskottet går till samhällets toppar. Det går numera 61 arbetarlöner på en vd-lön.

Regeringen har höjt garantipensionen med 200 kronor och ökat taket för bostadstillägget från och med årsskiftet. Detta är naturligtvis bättre än inget, men innebär i praktiken inte mycket mer än att man klappar bistert på de utslitna ryggarna med ena handen samtidigt man fortsätter skära ner i välfärden med den andra.

Borgarklassen kan leva på avkastningen från sina aktier och fonder – alltså på överskottet från arbetarklassens arbete – tills de dör. För dem är inte låga pensioner något problem.

Därför är det upp till arbetarrörelsen att ta strid för det. Med dagens produktivitet, och med möjligheten att automatisera storskaligt i många sektorer, är det långt ifrån någon utopi att vi ska kunna arbeta 6 timmar om dagen och gå i pension vid 50 års ålder med bibehållen lön. Men då måste arbetarrörelsen våga ta strid för krav som också går utanför kapitalismens snäva ramar, för en socialistisk ekonomi som är baserad på behov och inte på ett litet superrikt fåtals vinstintressen.


Faktaruta pensioner:

Pensionen består av flera olika delar:

  • Allmän pension som staten betalar ut utifrån ens beskattade inkomster och vissa ersättningar som sjukersättning och studiemedel. Den som haft låg eller ingen sådan inkomst i Sverige har rätt till viss garantipension.
  • Tjänstepension som generellt bestäms genom kollektivavtal.
  • Eget sparande.

De som fått pension under det tidigare allmänna tilläggspensionssystemet (ATP) får även tilläggspension utifrån det gamla systemet.

Källa: Pensionsmyndigheten. 

  

 


 

PRENUMERERA PÅ REVOLUTION

Om du gillar den här artikeln, teckna en prenumeration på Revolution. För endast 329 kr får du 10 nr av Revolution med 20 sidor välmatade med marxistiska analyser av klasskampen i Sverige och internationellt.

Du kan också ge en donation.