Studentprotesterna i Mexiko - en revolutionär varning

av Hannes Oskarsson

Studenter som kidnappas och mördas, en genomrutten och korrupt stat, drogkarteller som genomsyrar landets ekonomi och politik, kontrareformer som hänsynslöst attackerar landets arbetare och en växande vrede som redan kokat över. Detta är resultatet av den mexikanska kapitalismens kris, som inte erbjuder någon framtid. Särskilt uppenbart och förödande är det för Mexikos ungdomar, som fått nog av maffiakapitalismens terror.

Vad har hänt?

Det var i mitten av september som studenter från universitetet IPN gick ut i strejk efter att en rad attacker lanserats mot såväl elevers som lärares demokratiska och fackliga rättigheter. Rörelsen spreds explosivt till alla landets stora universitet där både massmöten och stora demonstrationer ägde rum.

Protesterna eskalerade efter den fasansfulla händelsen i Iguala den 26 september, där ett antal bussar fyllda med studenter från en radikal lärarhögskola i Azotzinapa attackerades av polisen. Sex personer dödades på plats och 25 skadades. 43 av dem som försökte fly lämnades sedan över till en våldsam drogkartell och fortfarande har ingen sett skymten av dem.

En av studenterna hittades senare död med hela ansiktet avslitet, och enligt en mycket respekterad människorättskämpe och präst har anonyma vittnen sagt att resten av studenterna antingen slagits ihjäl eller bränts levande. Att kapitalismen innebär fasa och våld är inget nytt, men till och med i ett land som Mexiko är detta synnerligen brutalt, och återspeglar faktumet att det vi står inför är socialism eller barbari.

Efter en landsomfattande explosion av brinnande vrede där flera kommunhus och partilokaler sattes i brand, ägde en gigantisk demonstration rum i huvudstaden Mexico City med uppemot 300 000 deltagare. Sedan dess har nya manifestationer genomförts runt om i landet. Men det bör understrykas att detta inte enbart handlar om rättvisa för studenterna.

Avskyn riktas mot hela mexikanska staten och dess ignoranta president, Enrique Peña Nieto, vars agerande avslöjar det styrande partiets (PRI) genomkorrupta karaktär. Det dröjde en vecka innan han uttalade sig om studentmorden och en hel månad innan han träffade de drabbade föräldrarna, som i vilket fall inte var särskilt intresserade av det han hade att säga. Förtroendet för staten undergrävdes för längesedan och hittills har "utredningen" inte gett några resultat överhuvudtaget, förutom upptäckten av ett antal massgravar med lik som inte hörde till någon av de försvunna studenterna! Detta har bara spätt på den redan stora ilskan.

Högermedia har som vanligt försökt smutskasta rörelsen och kommit med lögnaktiga anklagelser om att protesterna i själva verket handlar om konspirationer från vänsterkanten. Avantis kamrater i La Izquierda Socialista, den mexikanska sektionen av Internationella Marxistiska Tendensen, har själva blivit uthängda på förstasidan i La Razón till följd av sin ledande roll i protesterna. Givetvis har de spelat en aktiv roll i rörelsen, men studenternas kampvilja finns där oavsett vad.

Det stora vänsterpartiet, Morena, som verkligen haft möjlighet att ta till vara på folkets vrede för att bygga en revolutionär massrörelse, har dessvärre varit återhållsamt. Lopez Obrador (Morenas ledare) har fått kritik för sitt passiva agerande och reflekterar något vi ser på många håll i världen: reformistiska vänsterledare är rädda för att leda stora massrörelser då de är medvetna om de förväntningar och krav som massorna kan börja ställa.

Behovet av en revolutionär ledning

På många håll i landet har människor tagit saken i egna händer och upprättat självförsvarsgrupper, bland annat i Guerrero. Givetvis stödjer vi detta men understryker de begränsningar som den rent spontana kampen i längden innebär. Upproren tenderar att isoleras till enskilda byar och städer som staten sedan kan slå ned när läget passar

Det har inte rått någon brist på revolutionär potential bland vare sig studenter eller arbetare de senaste åren. Vad som fortfarande saknas är ett medvetet och organiserat ledarskap som kan leda studentrörelsen framåt och anknyta till arbetares och bönders kamp runt om i landet. Det som behövs är en kollektiv och medvetet organiserad kamp mellan såväl studentgrupper, fackföreningar och arbetarpartier som lokala självförsvarsgrupper och gerillor. Bara genom en fullständig enhet mot samhällets parasiter som styr ekonomin och politiken, kan en landsomfattande kamp trappas upp och sammankopplas med radikala övergångskrav för en socialistisk omvandling av samhället

Om detta sker kommer situationen i Mexiko leda till en politisk jordbävning i resten av Latinamerika och inspirera till masskamp över hela kontinenten. Därför är den kamp som hittills brutit ut trots allt bara lugnet före stormen.

  

 


 

PRENUMERERA PÅ REVOLUTION

Om du gillar den här artikeln, teckna en prenumeration på Revolution. För endast 379 kr får du 12 nr av Revolution med 20 sidor välmatade med marxistiska analyser av klasskampen i Sverige och internationellt.

Du kan också ge en donation.