Regeringens förslag var att införa fri hyressättning vid nybyggnation, det vill säga utan att det ska regleras av bruksvärdessystemet eller kollektiva förhandlingar. Detta var en av punkterna i januariavtalet, och skulle vara ett första steg mot införandet av marknadshyra på alla hyresrätter.
Enligt en rapport som konsultbolaget Ramboll genomfört på uppdrag av Hyresgästföreningen skulle hyrorna kunna öka med uppemot 43 procent i Luleå, 26 procent i Halmstad, och över 50 procent i Stockholm och Göteborg om man gick över till marknadshyror i dag.
Justitieminister Morgan Johansson (S) försvarade dock förslaget. ”Det förekommer ganska mycket agitation om att de som i dag är hyresgäster kommer påverkas och få kraftigt höjda hyror, men det är falskt”. Han menar på att alla som inte bor i en lägenhet som byggts efter 1 juli 2022 (då lagen skulle börja gälla), skulle förbli opåverkade av förslaget.
Men då räcker det att se till vårt grannland Finland, som just genomförde marknadshyror stegvis under perioden 1990–95. 1992 avreglerades hyressättningen för nya lägenheter i det privatfinansierade beståndet, tre år senare beslutades att även äldre kontrakt skulle avregleras.
I dag ligger snitthyran i Helsingfors på 200 kronor per kvadratmeter, att jämföra med 116 kronor i Stockholm. Genomsnittet för en trea på 70 kvadratmeter i Helsingfors är 14 000 kronor/månad – motsvarande lägenhet i Stockholm kostar 8126 kronor/månad. Den finska staten spenderar även 3 gånger mer på bostadsbidrag än den svenska – till allas vår ”förvåning”!
Självklart råder det en enorm bostadsbrist, som måste byggas bort, men uppenbarligen kan vi inte lita på de privata bostadsbolagen att lösa det – vanligt folk ska ju inte behöva ruineras som följd. Tvärtom behöver vi ta över dessa bolag och inleda ett nytt miljonprogram av hållbara bostäder som vanligt folk har råd med!